Radon är en naturlig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Därför är det viktigt att radonhalterna på arbetsplatser är låga

Radon anses vara en av de viktigaste riskfaktorerna för lungcancer efter rökning. Enligt World Health Organization (WHO) är det den näst vanligaste orsaken till lungcancer, och uppskattningsvis 14% av alla lungcancerfall beror på radonexponering enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Risken att utveckla lungcancer påverkas av både radonhalten och rökvanor. Den är högre hos rökare, men även de som inte röker har förhöjd risk för lungcancer.

Genom att sänka radonhalten på arbetsplatser med radonvärden över 200 Bq/m³ till nivåer runt 100 Bq/m³ eller ännu lägre går det uppskattningsvis på sikt att undvika omkring 200 lungcancerfall om året. Det finns även en nollvision mot dödsfall på arbetsplats som orsakas av olyckor eller sjukom som kan härledas till arbetet. Radon är en faktor till att utveckla sjukdomen lungcancer.

Utvärdera om mätunderlaget räcker för en riskbedömning eller om nya mätningar krävs

Finns det radonmätningar sedan tidigare?

Nej - En långtidsmätning behöver då genomföras.

JA - Om det finns mätningar sedan tidigare behöver man ta reda på:

• Är den senaste mätningen äldre än 10 år? Om ja, behöver en ny mätningen genomföras.
• Har det genomförts ombyggnation? Om ja, behöver en ny mätning genomföras.
• Har renovering sedan senaste mätningen? Om ja, behöver en ny mätning genomföras.
• Uppfyller den tidigare mätningen kriterierna i nuvarande metodbeskrivning för radon? Om nej, behöver en ny mätning genomföras.

Om mätningen uppfyller samtliga punkter ovan kan en riskbedömning genomföras utifrån tidigare mätningar. Skulle däremot någon av punkterna inte uppfyllas behöver nya mätningar genomförs. Beställ årsmedelvärdesmätning här.

Vid arbete under jord ställs krav från Arbetsmiljöverket (AFS 2010:1 27 §) på regelbunda mätning med ett minimumintervall på minst en mätning per år. Ytterligare mätningar av radon ska därutöver uföras när nytt bergutrymme skapats och vid ändrade förhållanden som kan påverka radonhalten i befinliga bergrum. Den arbetsgivare som i strid med kraven i andra stycket inte genomför mätning ska betala en sanktionsavgift, se (AFS 2010:1 53 §). Kontakt oss för hjälp med mätning.

Har du fått radonvärden över 200 Bq/m³?

Då är det viktigt att välja rätt instrument att säkerställa beslutsunderlaget och att mätningen accepteras av myndigheterna. SPIRIT finns i tre utförande för arbetsplatser.

SPIRIT mäter radonhalten kontinuerligt och varje värde beräknas och granskas av våra algoritmer innan publicering. Med en upplösning på 10 minuter säkerställer du att få med alla förändringar av radonhalten med ett kvalitetssäkrat resultat. SPIRIT uppfyller kraven i Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för arbetsplatser och varje instrument är invidiuellt kalibrerat. Välj till nedan det alternativ som passar bäst för dina behov.

Mätning med radoninstrument för att studera variation i radonhalten vid tidsstyrd ventilation

Eftersom mätning med radondosor ger ett säkert medelvärde av radon under en längre period kan det ibland vara av stor vikt att studera ventilationens effekter på radonhalten på de arbetsplatser som har en tidsstyrd ventilation. I sådana fall är ventilationen oftast avslagen på helger och nätter vilket normalt ger högre radonhalter i lokalerna dessa tider på dygnet. Därför ska det enligt den nuvarande metodbeskrivningen användas ett elektoniskt instrument för beräkning av ett korrigerat årsmedelvärde under verksamhetstid som ersätter värdet från långtidsmätningen för mätpunkten. För att genomföra en sådan mätning kan man använda Radonovas mättjänst eller SPIRIT radonlogger. Med SPIRIT radonlogger kan du:

• Generera mätrapporter som visar variationen av radonhalten under flera dygn
• Få fram ett korrigerat årsmedelvärde för radonhalten under verksamhetstid då elever och lärare vistas i lokalen

En uppföljande mätning ska pågå i 7 dygn och minst 5 av dygnen ska vara arbetsdagar. Efter mätningen kan du se skillanden i radonhalten under hela mätperioden och enkelt se radonhalten under och utanför verksamhetstid. Detta är ett bra underlag för en eventuell justering av ventilationens drifttid. Om det skulle visa sig att den tidsstyrda ventilationen inte är tillräcklig för att få ner radonhalten under arbetstid kan det t ex åtgärdas genom förhöjd ventilation eller längre drifttid av ventilationen för att sänka höga radonhalter. Genom att använda Radonovas radongivaren SPIRIT radonsensor kan man optimera ventilationen och därmed spara el och kostnader. Med SPIRIT radonsensor kan du också övervaka så att de vidtagna åtgärderna fungerar över tid och därmed säkerställa en inomhusmiljö med låga radonhalter.

I grafen ovan kan du se variationen i radonhalten när ventilationen är påslagen/avslagen. Årsmedelvärdet för den här mätning var på 810 Bq/m³. Faktor mellan verksamhetstid och hela mätperioden på 7 dygn blev 0,21. Det ger ett korrigerat årsmedelvärde för mätpunkten på 170 Bq/m³ vilket innebär att varken någon ytterligare åtgärd eller anmälan till SSM behöver göras.

När behöver man göra en anmälan till SSM?

En anmälan ska göras till SSM om radonhalten på arbetsplatsen överstiger 200 Bq/m³. Observera att anmälan ska göras först efter att den uppföljande mätningen visar på ett korrigerat årsmedelvärde över 200 Bq/m³ och inga vidare åtgärder är planerade att genomförs.

Tillsynsansvaret övergår då från Arbetsmiljöverket till SSM när:

• Radonhalten inte har gått att sänka under 200 Bq/m³ efter åtgärd
• Åtgärder är ej möjliga
• Om det inte finns förutsättningar för att genomföra en åtgärd till en skälig kostnad

En arbetsplats som inte har möjlighet att åtgärda t.ex. vid arbete underjord eller i kulturskyddade byggnader kan därför ha radonhalter över 200 Bq/m³ om det sker en övervakning på personnivå. Det innebär att personburna radondosor och/eller områdesmätningar ska användas för att säkerställa att individen inte utsätts för halter över Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärde på 0,72 MBqh/m³ vid arbete under jord och 0,36 MBqh/m³ för ”vanliga arbetsplatser”.