» Utleverans inom 1-2 dagar och snabba resultat
» Godkända av SWEDAC och Strålsäkerhetsmyndigheten
» Sveriges ledande laboratorium
» Mätt mer än 500 000 lägenheter
» Enkelt att göra själv
I Sverige ansvarar bostadsrättsföreningar och hyresvärdar själva för att radonmätning genomförs i
fastighetens lägenheter. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör radonmätning ske vart 10:e år eller
i samband med ombyggnader.
Bostadsrättsföreningar och hyresvärdar kan själva genomföra radonmätning i lägenheter.
Med över 500 000 mätta lägenheter är Radonova det laboratorium som analyserat radon i flest fastigheter i Sverige. Genom oss får ni:
Det är kommunerna som sköter tillsynen av radonmätning i flerbostadshus och de ställer krav på hur radonmätningen ska gå till. Följande är särskilt viktigt att tänka på:
Man beräknar antal radondosor för en fastighet genom att följa metodbeskrivningen. Den visar vilka och hur många lägenheter som ska mätas samt hur radondosorna ska placeras ut. Nedan följer några tumregler för att beräkna antal radondosor och vilka lägenheter i en fastighet som ska mätas:
Mätning bör också ske i:
För att vara säker på att få ett tillräckligt antal mätresultat bör man mäta radon i några extra lägenheter. Detta för att täcka upp i de fall radondosorna skulle städas bort hos någon boende eller på annat vis är otillgängliga vid insamlingen av dosor. Om man mätt för få lägenheter riskerar man nämligen att få mätningen underkänd av kommunen. Som en bra tumregel rekommenderar vi därför mätning i 30% av lägenheterna. Om du är osäker på antalet lägenheter som ska mätas använd gärna vår kalkylator eller kontakta oss gärna med e-post eller telefon 018 – 56 88 00 så hjälper vi dig.
Som BRF eller ägare till en hyresfastighet måste man ha kontroll på radonhalten i lägenheterna. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ska radonmätning ske vart 10:e år eller i samband med ombyggnader. Det är miljöförvaltningen hos kommunen som ansvarar för tillsynen och i många fall utgår vite om radonhalter inte rapporteras in. De aktuella radonhalterna ska då uttryckas i form av årsmedelvärde. Hur många lägenheter som behöver mätas beräknas utifrån Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. Ovan beskrivs hur man enkelt räknar ut det antal radondosor som behövs och hur de ska fördelas. Observera att radonmätningen ska ske under minst två månader mellan 1 oktober och 30 april.
Om det skulle visa sig att det finns lägenheter med förhöjda radonhalter är det viktigt att gå vidare och undersöka närmare. Detta eftersom höga radonvärden ökar risken för boende att få lungcancer. I Sverige har vi ett referensvärde på 200 Bq/m3 för radonhalten uttryckt i årsmedelvärde. Bostäder ska ligga under detta värde. Om man identifierat lägenheter med förhöjda värden är det viktigt att även mäta närliggande lägenheter som inte omfattades av den första mätningen. Det gäller framförallt lägenheter på samma plan, men även samtliga lägenheter som har kontakt med mark eller källare då radongas läcker in i fastigheten från markluften.
De kompletterande mätningarna behöver dels genomföras utifrån hälsoaspekten men också för att man i ett senare skede ska kunna genomföra radonsänkande åtgärder utifrån ett säkert underlag. Observera att den kompletterande mätningen inte behöver vara en mätning av årsmedelvärdet utan istället kan genomföras med speciella korttidsdosor. Mätningen pågår i tio dagar och genomförs i lägenheter som inte redan mätts och där man misstänker att förhöjda halter kan förekomma. När den kompletterande mätningen väl är gjord kan man gå vidare med en radonbesiktning. Den görs av en radonkonsult som kan fastställa var radon läcker in i fastigheten. Mer information om detta följer i nästa steg.
När man väl har identifierat vilka lägenheter som har förhöjda värden bör man göra en radonbesiktning för att ta reda på orsaken till de förhöjda radonvärdena. Detta fungerar sedan som underlag när man väljer radonsänkande åtgärd. Normalt anlitar man en radonkonsult för detta arbete och för att upprätta ett besiktningsprotokoll. Radongasen kan antingen läcka in från marken eller komma från byggnadsmaterialet. Det kan också vara en kombination av dessa orsaker. Därför är det viktigt att bestämma förhållandet mellan radon från marken respektive byggnadsmaterialet. För detta krävs en gammaspektrometer och en radonsniffer. Undersökningen ska göras i källare och markplan samt i enskilda lägenheter. Gammaspektrometern mäter gammastrålning från radium i byggnadsmaterialet. Utifrån den mätningen kan man sedan bestämma radonavgången per ytenhet från byggnadsmaterialet. Med en radonsniffer bestäms radonkoncentrationen i inläckande jordluft i källare/markplan samt lägenheter. För att förstå hur mycket radongas som strömmar in måste man även uppskatta frånluftsflödet och inkommande luft från väggventiler. Mer information om radonbesiktning hittar man på Svensk Radonförenings hemsida.
En väl genomförd radonbesiktning kommer ge svar på vilken radonsänkande åtgärd som är att föredra. För att genomföra en åtgärd rekommenderar vi att man använder ett företag som är specialiserat på att sänka radonhalter i bostäder. Svensk Radonförening har en lista på godkända företag som genomgått nödvändig utbildning. Exempel på åtgärder kan vara att täta läckagepunkter i källare och markplan där radongas kan läcka in. Läckagepunkter kan exempelvis vara rensbrunnar, golvbrunnar, inkommande el, genomföringar kring avlopp, fjärrvärmeanslutningar och inkommande vatten. Ibland kan även en utökad ventilation i källaren med från och tilluft behövas. Om man har svårt att komma under gränsvärdet är ett alternativ att använda en så kallad marksug som förhindrar inläckage av radonhaltig markluft. Om marken under fastigheten har hög luftgenomsläpplighet kan man även använda en så kallad radonbrunn.
Om de förhöjda radonhalterna beror på byggnadsmaterialet måste luftomsättningen utökas. Finns det inte tillräcklig kapacitet i frånluften bör frånluftsflödet utökas med ett bättre centralt fläktsystem. Man bör också komplettera med tilluftsdon i lägenheterna. Dessa kan t ex installeras i fönster. Ett alternativ till denna lösning är ett FTX-system, som till skillnad från större tilluftsdon gör att man slipper drag i lägenhet samtidigt som man får en energieffektiv ventilationslösning. Observera att det idag finns mindre FTX-system som kan kopplas till enskilda lägenheter. Mer om det och radonsänkande åtgärder kan du läsa här.
När en radonsänkande åtgärd väl är genomförd ska man göra en förnyad mätning av årsmedelvärdet. Det resultatet skickas sedan in till kommunens miljöförvaltning för godkännande. Innan man gör denna mätning bör man dock kontrollera att radonåtgärden fungerar som den var tänkt. Enklast görs det med en mätning under 10 dagar med korttidsdosor (i varje lägenhet som åtgärdats). En sådan mätning kan även kompletteras med ett radoninstrument där man ser hur radonhalten varierar över ett dygn. Då kan man också kontrollera hur olika inställningar i ventilationssystemet påverkar radonhalten.
Mer information och kontaktuppgifter till Radonovas experter finns här.
 |
 |
