Radon är en radioaktiv gas med beteckning Rn-222 som bildas när radium sönderfaller. Radium bildas i sin tur från naturligt förekommande uran i berggrund och jordarter.
Radon har en halveringstid på 3,8 dagar vilket är en tillräckligt lång halveringstid för att radon ska hinna transporteras till inomhusluft.
När radon sönderfaller bildas andra radioaktiva ämnen, de så kallade radondöttrarna. Radon varken luktar, smakar eller syns. Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta.
Långvarig exponering för höga radonhalter ökar risken att drabbas av lungcancer. Radon är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Om du röker eller tidigare har rökt är riskerna med radon ännu större än för den som inte rökt. Risken att drabbas av lungcancer ökar linjärt med radonhalten, det vill säga ju högre radonhalt desto större risk att utveckla lungcancer. Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige uppskattar att cirka 500 personer per år drabbas av lungcancer på grund av radon i inomhusluften.
Det kan ta mellan 15 och 40 år från det att någon utsatts för radon till dess att lungcancer kan påvisas. Genom att sänka radonhalten i hus med radonvärden över 200 Bq/m3 till nivåer runt 100 Bq/m3 eller ännu lägre går det uppskattningsvis att på sikt undvika omkring 200 årliga lungcancerfall i Sverige.
Lungcancer är den enda kända hälsorisken med radon.
För att skydda sig mot radon är en bra första åtgärd att mäta förekomsten av radon i hemmet och på arbetsplatsen. På så vis kan man identifiera om man vistas i en miljö med höga radonhalter. Om det visar sig att man vistas i en miljö med för höga radonhalter är det viktigt att sänka dem. I Sverige har man bestämt att referensvärdet för radon i inomhusluften ska vara lägre än 200 Bq/m3. Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar dock 100 Bq/m3.
Om det visar sig att man vistas i en miljö med för höga radonhalter är det viktigt att sänka dem.
Vid för höga halter på arbetsplatsen eller i hemmet bör man ta in en radonkonsult för att identifiera var radonet kommer ifrån. Därefter kan man åtgärda för att sänka radonhalten. Det är viktigt att anlita ett företag som är specialister på att åtgärda radon och har personal med dokumenterad kompetens avseende radonsanering. Enklast hittar man dem på Svensk Radonförenings hemsida.
Det är framförallt radonets kortlivade sönderfallsprodukter, även kallade radondöttrar, som är hälsofarliga och skadar lungorna. Sönderfallsprodukterna fäster på andra partiklar i luften och bildar små partikelkluster av varierande storlekar. Partiklarna följer sedan med inandningsluften och fastnar i lungorna där de sönderfaller innan kroppen hinner rensa bort dem.
Radon och sönderfallsprodukterna avger alfastrålning och är därför skadliga när de kommer in i kroppen. Om det finns radon i luften så finns även de kortlivade sönderfallsprodukterna där. Även om det är sönderfallsprodukterna som är skadligast så mäts halten av radongas eftersom den är enklare att mäta.
Radon kan komma in i vår inomhusluft från tre olika källor: marken runtom och under fastigheten, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet. Markradon är den klart dominerande radonkällan i flerbostadshus, på arbetsplatser och i småhus. Markluften i Sverige har nästan alltid hög radonhalt, mellan 5 000 och 200 000 Bq/m3 är typiska värden.
Hur stor radonhalten blir inomhus beror på flera faktorer, bland annat markluftens radonhalt, markens luftgenomsläpplighet, tryckskillnaden mellan inomhus- och utomhusluft samt hur otät byggnaden är mot marken.
Blå lättbetong (blåbetong) avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Blåbetong är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial som tillverkades mellan år 1929 och 1975. Det finns olika sorter av blåbetong som har tillverkats på olika platser i landet och som avger mer eller mindre mängd radon beroende på halten radium i blåbetongen.
Om en radonmätning aldrig genomförts i ditt hem eller på din arbetsplats bör du se till att det görs. Detta oberoende av var i Sverige du bor.
Mätning av radon i inomhusluft bör genomföras:
Radon kan ha en eller flera källor och det finns därför olika metoder att sänka radonhalten. Om radonet kommer från byggnadsmaterialet, t ex lätt blåbetong, brukar man öka luftomsättningen genom att förbättra byggnadens ventilation och på så vis sänka radonhalten. För att välja rätt saneringsåtgärder måste man veta varifrån radonet kommer. I vissa fall räcker det med en liten åtgärd för att sänka radonhalten. Ibland behöver man kombinera flera olika åtgärder. Om radonet kommer från byggnadsmaterialet, t ex lätt blåbetong, brukar man öka luftomsättningen genom att förbättra byggnadens ventilation.
Om radonet kommer från marken kan det i vissa fall räcka med att täta sprickor och andra otätheter i husets grundkonstruktion. Räcker inte det kan man skapa ett undertryck under huset så att markluften inte sugs in. Det finns olika metoder för det, bland annat radonsug och radonbrunn. Dessa åtgärder kombineras eventuellt med förbättringar av byggnadens ventilation. Radonsug som troligtvis är den vanligaste åtgärden mot markradon är en anläggning som sänker lufttrycket i marken under huset så att jordluft inte sugs in. Undertryck skapas med hjälp av en fläkt som suger luft från en eller flera punkter under betonggolvet. Radonbrunn är i första hand avsedd att användas i luftgenomsläpplig mark, till exempel grusåsar. Med radonbrunnen sänks lufttrycket i en stor markvolym. Hela anläggningen kan därför placeras utanför byggnaden.
Om du behöver sänka radonhalten bör du anlita en radonkonsult som kan identifiera var radonet kommer ifrån och därefter föreslå vilken åtgärd som är bäst. Specialister inom konsultation och åtgärder för att sänka radon hittar du på Svensk Radonförenings hemsida.
För att följa Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter bör radondosor från ett oberoende och ackrediterat (ISO 17025) laboratorium användas för mätning av radon. En radonmätning bör pågå i minst två månader under eldningssäsong, normalt mellan den 1 oktober och 30 april. Ju längre mättid, desto noggrannare blir radonmätningen. Mätning är också det enda sättet att upptäcka radon. Radonhalten varierar ofta kraftigt både under dygnet och med årstiderna. Variationerna beror bland annat på temperatur- och vindförhållanden, hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta du vädrar. Därför är det viktigt att mäta under lång tid, minst två månader, för att kunna göra en skattning av årsmedelvärdet.
Om du behöver göra en radonmätning snabbt för att få ett ungefärligt värde, exempelvis vid en bostadsförsäljning, så kan du göra en korttidsmätning. Då mäts radonhalten under en kortare tidsperiod. Om mätningen sker med radondosa måste du mäta i minst sju dagar. En korttidsmätning är dock bara rådgivande, den kan inte användas för något myndighetsbeslut.
Ja, radon räknas inte som ett dolt fel vid husköp. En radonmätning bör därför alltid göras vid en husförsäljning/husköp. Eftersom radon inte räknas som ett dolt fel måste köparen ta reda på om huset är ett radonhus eller inte. Se till att en mätning blir gjord innan ni köper huset, och att ni får tillgång till rapporten. Enligt Boverket ska alla hus som går till försäljning från och med första januari 2009 vara energideklarerade. Vid ett husköp ska denna energideklaration visa information om man mätt radon eller ej.
Om en radonmätning behöver göras snabbt går det att göra en så kallad 48-timmars mätning. Inräknat postgång får du resultatet på mindre än en vecka efter beställning. Mätningen kan utföras året om och uppfyller Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning (SSM) för rådgivande korttidsmätning av radon i bostad.
Om det inte finns tid till att göra en radonmätning, begär att få skriva in en klausul i kontraktet där det framgår att ni vill mäta i efterhand och ange hur kostnaderna för en eventuell radonsanering fördelas. Om huset har radonkontrollerats har man skyldighet att vid försäljning upplysa om detta.
Ja, det finns det. De högsta halterna av radon som mäts i inomhusluft orsakas av markradon, d v s inte av blåbetong. Radonet kan komma från den naturliga jorden eller från fyllnadsmaterial under huset. Det kan följa med luft som kommer in via sprickor och/eller hål i bottenplatta eller källarväggar. Hus med torpargrund (krypgrund) kan få inläckage av luft från utrymmet under huset, och därmed mycket höga radonhalter.
Blå lättbetong (även kallad blåbetong) avger mer radon än andra byggnadsmaterial då den är baserad på uranrik alunskiffer. Har man mycket blåbetong i bostaden kan radonhalten överskrida referensvärdet för radon på 200 Bq/m³ och därmed vara farligt. Blåbetong tillverkades mellan år 1929 och 1975 och har tack vare sina goda egenskaper använts i innerväggar, ytterväggar och bjälklag.
Hur höga radonhalterna blir i inomhusluften beror på mängden blåbetong i huset, varifrån alunskiffern kommer samt ventilationen i huset. Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige uppskattar att cirka 500 personer per år drabbas av lungcancer på grund av radon i inomhusluft.
För att upptäcka blåbetong bör man således mäta radonhalten i sin inomhusluft. Om den överstiger referensvärdet bör man anlita en radonkonsult som sedan kan bedöma om radonet kommer från byggnadsmaterialet eller från marken med hjälp olika typer av instrument. Därefter kan konsulten rekommendera vilka åtgärder som ska genomföras för att sänka radonhalten. Om radon orsakas av blåbetong försöker man oftast öka luftomsättningen genom förbättrad ventilation i byggnaden.
Även i områden som har klassificerats som lågriskmark förekommer radon i tillräckligt höga koncentrationer för att problem ska kunna uppstå i inomhusluften. Den luft som finns i jorden har alltid hög radonhalt. Om otätheter finns i bostaden eller arbetsplatsen och stora mängder radonhaltig luft kommer in kan du få höga halter av radon i din inomhusluft.
Observera att de lokala variationerna kan vara mycket stora och att det alltså kan skilja väldigt mycket mellan 2 radhus som står bredvid varandra.
Ja, eftersom radon i vatten lätt avgår till luften, exempelvis när vi duschar, diskar eller tvättar kan det vara farligt. Radon i vatten kan bidra till att radonhalten i luften höjs vilket ger en ökad risk för lungcancer. En radonhalt på 1 000 Bq/l kan ge ett tillskott om cirka 100 Bq/m3 till inomhusluften. Det är framförallt radongas i dricksvatten från bergborrade brunnar som ska mätas, för att identifiera att de inte ligger över Livsmedelsverkets gränsvärde på 1 000 Bq/l.
Om vattnet är kommunalt är det redan testat innan det når din bostad. Om du däremot har en egen brunn kan det finnas risk för radon i vattnet. Har du en grävd brunn är radonhalten med största sannolikhet låg. Har du en bergborrad brunn kan halten däremot vara hög och du bör ta ett prov i en gastät flaska. När flaskan med provet kommer till laboratoriet mäts det i en så kallad gammaspektrometer, som visar hur hög radonhalt provet har.
Mer information om radon och olika typer av mätningar finns på vår hemsida. Du kan också enkelt komma i kontakt med våra experter.
 |
 |
