Frågor och svar

Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt när ämnet Uran²³⁸ sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar som är radioaktiva metallatomer. Eftersom Uran²³⁸ finns i stora delar av vår jordskorpa och radongas är en flyktig gas som lätt stiger upp genom marken och in genom våra hus så finns den i stort sett överallt.  De fastnar i våra luftvägar vid inandning. När detta sönderfall sker avges strålning från radondöttrarna, som kan skada cellerna i våra luftvägar och lungor. I värsta fall kan de orsaka cancer. I världen dör över 230 000 årligen av lungcancer orsakad av radon.

Det enda som krävs för att mäta är att vi skickar er radondosor, som placeras ut där du önskar mäta. Du anger sedan på vår hemsida när du startade respektive avslutade mätperioden och skickar sedan radondosorna utan kostnad åter till vårt laboratorium som analyserar dem och ger dig ett resultat på radonhalten.

Mätningen ska helst utföras under eldningssäsongen (1:a oktober – 30:e april) för att vara tillförlitlig och mättiden ska pågå minst två månader –ju längre tid desto noggrannare mätning. De referensvärden och gränsvärden vi har i Sverige anges som ett årligt medelvärde. I vissa fall görs mätningar med kortare mättid för att få ett ungefärligt värde, och vi använder vid korttidsmätningar med vår speciellt designade radondosa Rapidos®, där man mäter under minst 7 – 10 dygn. Detta är t ex vanligt i samband med köp och försäljning av hus eller fastigheter, då man vill ha en indikation av radonhalten i bostad snabbt. För att följa upp hur en radonsänkande åtgärd fungerar kan man även använda en digital radonmätare. Notera dock att detta inte är en godkänd ackrediterad radonmätning som kan ge ett årsmedelvärde.

Metoden vi använder är så kallad spårfilmsmätning, där en liten film ligger inuti en sluten radondosa. Efter mätningen analyseras spårfilmerna i vårt laboratorium, och rapport skickas ut efter cirka två veckor då analysen är klar. Mätmetoden vi använder är ackrediterad av SWEDAC och godkända av SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige.

Tänk på att mäta radon i inomhusluften:

• Om ingen mätning genomförts eller att det har gått mer än fem år sedan den senaste mätningen.
• Efter en renovering, eftersom små sprickor kan uppstå i grunden där radongasen kan tränga in från marken.
• Om bostaden eller fastigheten är byggd med blåbetong. Det kan betyda att den har extra höga halter av radon i inomhusluften.
• Om man tidigare har haft höga halter och har låtit utföra åtgärder i din bostad för att sänka radonhalten.

Här kan du läsa mer om när du behöver mäta.

Om radonhalten överstiger 200 Bq/m³ ska man åtgärda det så att man erhåller en radonhalt under gränsvärdet. Varje hus och lokal är unikt och så är även radonproblemet. Radon kan t.ex. komma från marken, byggnadsmaterialet eller från hushållsvattnet. Vad som är viktigt att tänka på är att det först skall ske en besiktning om var radonet kommer ifrån och att huset sedan skall åtgärdas för just detta.

För att sedan åtgärda radonproblemet finns det en mängd olika åtgärdsbolag som är specialiserade på radonsanering. Generellt gäller att om radonet kommer från så kallad blåbetong måste ventilationen ökas. Om radonet istället kommer från marken bör man försöka förhindra inläckage av luft från marken. I många fall kan det vara en kombination av radon från byggmaterial och markradon som gör att man får höga radonhalter. Läs mer här hur man kan åtgärda radon.

Nej, radon varken syns, smakar eller luktar. Därför är det omöjligt att veta om ett hus eller fastighet har problem med radon utan att utföra en radonmätning i inomhusluften. Därför ska man alltid genomföra en radonmätning av bostaden och arbetsplatsen.

Varje år dör cirka 250 personer i trafiken. Samtidigt dör ungefär dubbelt så många i lungcancer orsakad av radon i vår inomhusluft enligt SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten. Läs mer om hälsoeffekter av radon här.

Vem som drabbas beror bland annat på hur länge man blivit utsatt för radon och i hur stora koncentrationer. Det finns referensvärden och gränsvärden för radon som man bör ligga under. Mer information om dem hittar du här.

På RadonWiki kan du hitta lättläst information om radon, dess risker, hur man mäter och vilka metoder det finns för att åtgärda.

För villor

För att mätningen ska vara årsmedelvärdesgrundande kräver Strålsäkerhetsmyndigheten att:

• mätning utförs på varje våning med bostadsutrymme
• minst två mätpunkter mäts – sovrum och ytterligare ett rum, till exempel vardagsrum
• mätperioden är minst 2 månader inom perioden 1 oktober till 30 april
• boende bör leva som vanligt i bostaden
• dosorna används inom 18 månader efter beställning
• du intygar att mätningen genomförts enligt instruktionen genom att signera när du är inloggad på Mina sidor

Placera detektorerna

• i sovrum och i vardagsrum
• på varje våningsplan med boutrymme (minst en detektor på varje plan)
• i källare och gillestuga (i de fall då dessa rum används som boutrymme)
• hängande, t ex från tak eller liggande på en hylla
• minst 25 cm från golv, tak eller vägg
• minst 1,5 m från tilluftsdon, ytterdörr, fönster, värmeelement eller annan värmekälla
• minst 0,5 m från frånluftsdon
• ej i våtutrymme

Om du har tappat bort ditt returkuvert kan du ta ett eget kuvert och skriva följande adress. Då behöver du inte sätta på ett frimärke då vi står för portot.

Radonova
SVARSPOST
Kundnummer: 20486859
758 55 UPPSALA

För att utföra en korrekt mätning av radon i villor krävs att:

• långtidsmätning av radon ska pågå i minst 2 månader
• snabbmätning av radon ska pågå i minst 10 dygn
• minst 2 dosor ska användas och minst en ska placeras per våningsplan med boutrymmen, vilket även inkluderar källare
• mätning ska i första hand ske i sovrum och i vardagsrum
• bostaden ska var bebodd och ventilationen ska vara i funktion

Du kan även använda vår kalkylator för att beräkna antal radondosor som behövs.

Placera radondosorna:

• hängande, t ex från tak eller liggande på en hylla
• minst 25 cm från golv, tak eller vägg
• minst 1,5 m från tilluftsdon, ytterdörr, fönster, värmeelement eller annan värmekälla
• minst 0,5 m från frånluftsdon
• ej i våtutrymme

Mätningen startar när du bryter den genomskinliga plastförpackningen som radondosorna ligger i.

Enligt Boverket ska alla hus som går till försäljning from första januari 2009 vara energideklarerade. Om radon uppmätts så ska uppgifter om denna ingå i energideklarationen. Radon räknas inte som ett dolt fel vid husköp. Det innebär att köparen själv måste ta reda på om huset är ett radonhus eller inte. Se därför till att en mätning blir gjord innan ni köper huset, och att ni får tillgång till rapporten. Om det inte finns tid till att göra en radonmätning, begär att få skriva in en klausul i kontraktet där det framgår att ni vill mäta i efterhand och ange hur kostnaderna för eventuell sanering fördelas. Om huset en gång mätts för radon har man skyldighet att vid försäljning upplysa om detta.

Den luft som finns i jorden har alltid hög radonhalt. Även i områden som har klassificerats som lågriskmark förekommer radon i tillräckligt höga koncentrationer för att problem ska kunna uppstå. Om otätheter finns i bostaden och stora mängder radonhaltig luft kommer in kan du få höga halter av radon i din inomhusluft. De radonkartor som finns går det inte heller att lita på och används normalt endast av myndigheter för att få en överblick. Läs mer om radonkartor här.

Alla stenbaserade byggnadsmaterial avger radon, vanligtvis i små mängder. Blåbetong vars korrekta namn är blå lättbetong avger mer radon än andra byggnadsmaterial då den är baserad på uranrik alunskiffer. Blåbetong tillverkades mellan 1929 och 1975 och har tack vare sina goda egenskaper använts i innerväggar, ytterväggar och bjälklag. Hur höga radonhalterna blir i inomhusluften beror på mängden blåbetong i huset, varifrån alunskiffern kommer samt ventilationen i huset. Har man mycket blåbetong i bostaden kan radonhalten överskrida referensvärdet.

De högsta halterna av radon som mäts i hus orsakas av markradon. 85% av alla hus med förhöjda värden beror på markradon. Det beror alltså inte blåbetong eller blå lättbetong som är den korrekta benämningen. Radongasen kan komma från den naturliga jorden eller från fyllnadsmaterial under huset. Det kan följa med luft som kommer in via sprickor och/eller hål i bottenplatta eller källarväggar. Hus med torpargrund (krypgrund) kan få inläckage av luft från utrymmet under huset vid vissa väderförhållanden, och därmed mycket höga radonhalter.

Har du egen brunn eller är ditt vatten kommunalt? Om vattnet är kommunalt är det redan testat innan det når din bostad. Om du däremot har en egen brunn kan det finnas risk för radon i vattnet. Har du en grävd brunn är radonhalten med största sannolikhet låg. Har du en bergborrad brunn kan halten vara hög och du bör ta ett prov. Provet tas i en gastät glasflaska som beställs hos oss. När flaskan med provet kommer till laboratoriet mäts det i en så kallad gammaspektrometer, som visar hur hög radonhalt provet har.

Det främsta sättet radon i vatten påverkar oss är genom luften, eftersom radon i vatten lätt avgår till luften t.ex. när vi duschar eller vid diskning. Detta bidrar till att radonhalten i luften ökar. I detta fall innebär det en ökad risk för lungcancer. En radonhalt på 1000 Bq/l kan ge ett tillskott med ca 100 Bq/m³ till inomhusluften. Läs mer om radon i dricksvatten här.

För lägenheter

För att mätningen ska vara årsmedelvärdesgrundande kräver Strålsäkerhetsmyndigheten att:

• Samtliga lägenheter med markkontakt ska mätas
• Utöver dessa ska minst 20 procent av lägenheterna mätas
• Minst en lägenhet per våningsplan och uppgång
• Om källare finns bör du beställa ett extra mätpaket till den, oavsett om den är inredd eller inte, eftersom den har markkontakt
• Även lägenheter där byggnadsmaterialet kan antas bidra till förhöjd radonhalt, samt i de lägenheter som angränsar till hiss- eller ventilationsschakt bör mätas
• För att vara säker på att få antalet resultat som krävs är det bra att mäta i någon extra lägenhet i fall att detektorerna skulle städas bort hos någon boende

Placera detektorerna

• i sovrum och i vardagsrum
• på varje våningsplan med boutrymme (minst en detektor på varje plan)
• i källare och gillestuga (i de fall då dessa rum används som boutrymme)
• hängande, t ex från tak eller liggande på en hylla
• minst 25 cm från golv, tak eller vägg
• minst 1,5 m från tilluftsdon, ytterdörr, fönster, värmeelement eller annan värmekälla
• minst 0,5 m från frånluftsdon
• ej i våtutrymme

Om du har tappat bort ditt returkuvert kan du ta ett eget kuvert och skriva följande adress. Då behöver du inte sätta på ett frimärke då vi står för portot.

Radonova
SVARSPOST
Kundnummer: 20486859
758 55 UPPSALA

För att utföra en korrekt mätning av radon i lägenheter krävs att:

• samtliga lägenheter med markkontakt ska mätas
• utöver dessa ska minst 20 procent av lägenheterna mätas, vilket ska inkludera minst en lägenhet per våningsplan
• minst 2 radondosor i varje lägenhet
• mätning ska i första hand ske i sovrum och i vardagsrum
• bostaden ska var bebodd och ventilationen ska vara i funktion

Mätning bör också ske i:

• lägenheter där byggnadsmaterialet kan antas bidra till förhöjd radonhalt ska mätas
• lägenheter som angränsar till hiss- eller ventilationsschakt ska mätas
• om källare finns bör den mätas, oavsett om den är inredd eller inte

Du kan även använda vår kalkylator för att beräkna antal radondosor som behövs.

Placera radondosorna:

• hängande, t ex från tak eller liggande på en hylla
• minst 25 cm från golv, tak eller vägg
• minst 1,5 m från tilluftsdon, ytterdörr, fönster, värmeelement eller annan värmekälla
• minst 0,5 m från frånluftsdon
• ej i våtutrymme

Mätningen startar när du bryter den genomskinliga plastförpackningen som radondosorna ligger i.

Alla stenbaserade byggnadsmaterial avger radon, vanligtvis i små mängder. Blåbetong vars korrekta namn är blå lättbetong avger mer radon än andra byggnadsmaterial då den är baserad på uranrik alunskiffer. Blåbetong tillverkades mellan 1929 och 1975 och har tack vare sina goda egenskaper använts i innerväggar, ytterväggar och bjälklag. Hur höga radonhalterna blir i inomhusluften beror på mängden blåbetong i huset, varifrån alunskiffern kommer samt ventilationen i huset. Har man mycket blåbetong i bostaden kan radonhalten överskrida referensvärdet.

De högsta halterna av radon som mäts i hus orsakas av markradon. 85% av alla hus med förhöjda värden beror på markradon. Det beror alltså inte blåbetong eller blå lättbetong som är den korrekta benämningen. Radongasen kan komma från den naturliga jorden eller från fyllnadsmaterial under huset. Det kan följa med luft som kommer in via sprickor och/eller hål i bottenplatta eller källarväggar. Hus med torpargrund (krypgrund) kan få inläckage av luft från utrymmet under huset vid vissa väderförhållanden, och därmed mycket höga radonhalter.

För arbetsplatser, offentliga lokaler eller skolor

För att utföra en korrekt mätning av radon på arbetsplatser, offentliga lokaler eller skolor krävs att:

• långtidsmätning av radon ska pågå i minst 2 månader
• korttidsmätning av radon ska pågå i minst 7 dygn
• radondosor ska placeras i de rum där personer tillbringar mer än 4 timmar dag samt källare där personal vistas mer än 50 timmar per år
• för större rum och lokaler i bottenvåning eller källare ska en radondosa placeras var 150 m²
• för större rum och lokaler på övriga våningar ska en radondosa placeras var 250 m²
• minimum två radondosor ska användas per huskropp och våningsplan

Placera radondosorna:

• hängande, t ex från tak eller liggande på en hylla
• minst 25 cm från golv, tak eller vägg
• minst 1,5 m från tilluftsdon, ytterdörr, fönster, värmeelement eller annan värmekälla
• minst 0,5 m från frånluftsdon
• ej i våtutrymme

Mätningen startar när du bryter den genomskinliga plastförpackningen som radondosorna ligger i.

Instruktionerna baseras på en guideline från IRMA och uppfyller nationella krav.

Hur många radondosor behövs för att mäta en arbetsplats:

• I samtliga rum där personal vistas mer än 4 timmar per dygn placeras minst en radondosa.
• För större lokaler placeras en radondosa per 150 m² på bottenplan och en radondosa per 250 m² på övriga våningsplan.
• Rum i källare där personal vistas mer än 50 timmar per år ska mätas med minst en radondosa.

Dessa instruktioner baseras på IRMA:s metodbeskrivning för att beräkna antal radondosor. Genom att följa denna metodbeskrivning uppfyller man även kraven i Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för orienterande mätning av arbetsplatser.

Instruktionerna ovan kan medföra fler radondosor per område jämfört med Strålsäkerhetsmyndighetens. Genom att använda dessa får man dock en tydligare översyn av radonsituationen på arbetsplatsen och därmed mycket bättre kartläggning av de hälsorisker till följd av radon de anställda kan utsättas för. En annan fördel är att de bidrar till minskad tidsåtgång för hela mätprojektet genom att undvika kostsamma ommätningar när man ska kartlägga områden med för höga radonhalter.

Placera radondosorna:

• hängande, t ex från tak eller liggande på en hylla
• minst 25 cm från golv, tak eller vägg
• minst 1,5 m från tilluftsdon, ytterdörr, fönster, värmeelement eller annan värmekälla
• minst 0,5 m från frånluftsdon
• ej i våtutrymme

Mätningen startar när du bryter den genomskinliga plastförpackningen som radondosorna ligger i.