Vad är radon?
Radon är en naturlig, radioaktiv gas som i högre koncentrationer kan utgöra en allvarlig hälsorisk. Förhöjda halter av radongas orsakar cirka 500 fall av lungcancer varje år i Sverige och minst 250 000 av landets villor beräknas ha förhöjda radonhalter.
Eftersom gasen är osynlig och luktfri är mätning det enda sättet att upptäcka förhöjda radonhalter. Det gäller oavsett om det handlar om lägenheter, villor eller arbetsplatser.
Radongas kan exempelvis tränga in i byggnader genom sprickor i grunden eller rörgenomföringar. Förhöjda radonhalter kan i en del fall även orsakas av byggnadsmaterial. Alla stenbaserade byggnadsmaterial innehåller radium som sönderfaller till radon. Blå lättbetong (ofta kallad blåbetong) är farlig på så vis att den avger mer radon än andra byggnadsmaterial.
Radongas är farlig på grund av sin radioaktivitet. När radon sönderfaller bildas radioaktiva partiklar, så kallade radondöttrar. När vi andas in dessa partiklar kan de fastna i lungorna och där utsätta lungvävnaden för strålning. Denna strålning kan skada cellernas DNA och på sikt leda till lungcancer. Faktum är att radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning och beräknas ligga bakom 3 till 14 procent av alla fall av lungcancer i världen, beroende på var i världen man bor och hur mycket radon man exponeras för.
Hur kan man skydda sig mot radon?
Det första steget för att skydda sig mot radon är att mäta radonhalten i hemmet eller på arbetsplatsen. Det görs med hjälp av olika slags radondosor eller instrument som är specifikt utformade för att mäta koncentrationen av radongas i luften. Mätningen bör pågå under minst två månader, helst under vinterhalvåret när byggnader är mer tätade och ventilationen är sämre. Om radonhalten överstiger riktvärdet (som i Sverige är 200 Bq/m³) bör åtgärder vidtas för att sänka den.
Åtgärder för att minska radonhalten
Om höga radonhalter upptäcks finns det i dag flera metoder för att minska dem. En effektiv åtgärd är ofta att förbättra ventilationen i byggnaden, vilket kan hjälpa till att minska koncentrationen av radon i inomhusluften. I vissa fall kan man behöva täta sprickor i grunden eller installera en radonsug, som är byggd för att suga bort radon från marken under huset. Om radon finns i dricksvattnet kan det också behöva åtgärdas, exempelvis med hjälp av radonavskiljare.
Långvarig exponering för höga radonhalter är alltså en känd riskfaktor. Därför är det viktigt att vara medveten om radon, genomföra mätning och vidta nödvändiga åtgärder för att skydda människorna som bor eller vistas i de aktuella lokalerna.
Publicerad
september 23, 2024