Varför är långtidsmätning den bästa metoden för att mäta radon?

Eldningssäsongen, som i Sverige sträcker sig mellan 1 oktober och 30 april, är den period då förhållandena gör det möjligt att på ett tillförlitligt sätt mäta och analysera radonhalten över tid. När husen är uppvärmda och ventilationen minskad blir resultaten mer stabila och representativa för året som helhet.

En mätning under minst 60 dygn under denna period ger därför en rättvisande bild. Vill man mäta radon utanför eldningssäsongen kan en korttidsmätning ge en första indikation, men resultatet bör alltid följas upp med en längre mätning mellan 1 oktober och 30 april.

– Radon orsakar lungcancer vid exponering för höga halter under flera år. Därför är årsmedelvärdet en viktig faktor att förhålla sig till, eftersom det ger en betydligt mer rättvisande bild av risken än en korttidsmätning på några dygn. Radonhalten kan nämligen variera kraftigt beroende på årstid och väderförhållanden. Det enda sättet att få en säker och representativ bild av radonhalten är därför att mäta under tillräckligt lång tid. Det uppnås genom en långtidsmätning som ger ett årsmedelvärde som tar hänsyn till variationer i väder, ventilation och boendevanor, säger Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Långtidsmätning ger ett årsmedelvärde
Vid en långtidsmätning placeras radondosor ut i bostaden eller på arbetsplatsen under minst 60 dagar (under eldningssäsongen). En sådan mätning ger alltså ett årsmedelvärde, det värde som används i myndigheternas riktlinjer och som krävs vid eventuella åtgärder.Eftersom radonhalten kan variera kraftigt över dygnet och året ger långtidsmätningen en betydligt säkrare bild än en kortare mätperiod.

Fördelar med långtidsmätning:

• Ger årsmedelvärde enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer
• Påverkas mindre av tillfälliga väder- och ventilationsförändringar
• Kan användas som beslutsunderlag vid tillsyn, försäljning och åtgärder
• Enklare att jämföra med referensnivån på 200 Bq/m³

Så går en långtidsmätning till

1. Beställ radondosor från ett ackrediterat laboratorium, till exempel Radonova.
2. Placera ut dosorna i bostadens mest använda rum, minst 0,5 meter från vägg och 1 meter från golv.
3. Låt dem ligga i minst 60 dygn under mätsäsongen.
4. Skicka in dosorna för analys. Resultatet visar radonhalten i becquerel per kubikmeter (Bq/m³) och anger om det finns behov av åtgärd.

För radonmätning på arbetsplatser och i bostadsrättsföreningar rekommenderar vi att du laddar ner Radonovas kostnadsfria handböcker:

Handbok för radonmätning på arbetsplatser»

Handbok för radonmätning i flerbostadshus»

Korttidsmätning – när tiden inte räcker till
En korttidsmätning, ofta på 7–10 dagar, kan vara ett bra alternativ när man behöver ett snabbt besked, till exempel vid husköp eller som indikation inom eller utanför mätsäsongen. Korttidsmätningar kan också användas som komplettering när man vill följa upp effekten av radonsänkande åtgärder. Radonova erbjuder även en unik 48-timmars mätning som i vissa fall kan behöva användas både inom och utanför mätsäsongen. 48-timmarsmätningen uppfyller Strålsäkerhetsmyndighetens krav för rådgivande korttidsmätning av bostäder.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att korttidsmätningar bara ger en ögonblicksbild. Radonhalten kan variera stort även under kortare tidsperioder, vilket gör att en kort mätning inte kan ligga till grund för ett årsmedelvärde.

Växande intresse för årsmedelvärdet
Radonova ser en tydlig ökning av intresset för långtidsmätningar. Allt fler villaägare, bostadsrättsföreningar och arbetsgivare vill ha en mätning som uppfyller myndighetskraven och ger ett rättvisande årsmedelvärde.

– Vi märker att kunskapen ökar och att fler vill göra radonmätningen på rätt sätt direkt. Korttidsmätningar har sin plats, men för att få en trygg och giltig bedömning är långtidsmätning det naturliga valet. Med tanke på att vår mätdata visar att uppskattningsvis var fjärde svensk villa har förhöjda radonhalter känns det naturligt att fler vill få koll på sin inomhusluft, avslutar Karl Nilsson.

Så kan radon påverka hälsan
Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt i marken och kan tränga in i byggnader. Vid inandning sönderfaller radon till radioaktiva partiklar som kan fastna i lungorna och skada cellerna. Långvarig exponering för höga radonhalter ökar risken för lungcancer och är, efter rökning, den vanligaste orsaken till sjukdomen i Sverige.