Var finns radon?

Radon i marken – den största källan
Den i särklass vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter är markradon. Marken under och runtomkring byggnader kan innehålla radium, vilket bryts ner och avger radon. Gasen kan sedan ta sig in i byggnader genom sprickor i grunden, otätheter kring rörgenomföringar eller andra öppningar. Detta är särskilt vanligt i områden med uranrik berggrund, såsom granit, eller där marken består av morän. Vissa regioner i Sverige har extra höga nivåer av markradon. Det är dock viktigt att påpeka att radon kan finnas var som helst, även i områden utan uppenbara risker.

Byggnadsmaterial som avger radon
Utöver marken kan även byggnadsmaterialet bidra till radonhalten. Ett känt exempel är blå lättbetong, även kallad blåbetong, som användes flitigt i svenska bostäder mellan 1950 och 1975. Detta material innehåller radium och avger radon till inomhusluften. Det beräknas att cirka 400 000 bostäder i Sverige är byggda med blåbetong. Även om blåbetong inte längre används kan radonhalterna i hus som byggdes under denna period vara förhöjda. I många fall går det att kombinera åtgärder för att hantera både markradon och radon från byggnadsmaterial.

Radon i vatten
En mindre känd, men ändå viktig, källa till radon är hushållsvatten. Framför allt borrade brunnar i uranrika områden kan innehålla höga halter av radon. När detta vatten används inomhus – exempelvis i duschar eller vid matlagning – frigörs radon till luften. Halten av radon i vatten mäts i becquerel per liter (Bq/l). Vatten med en radonhalt över 1 000 Bq/l anses kräva åtgärder, medan nivåer över 100 Bq/l kan bidra till förhöjda radonhalter i inomhusluften.

Radon på arbetsplatser
Radonmätning är även nödvändigt att utföra på arbetsplatser. Många arbetsplatser är också i riskzonen för förhöjda radonhalter, det gäller både äldre och nybyggda fastigheter. Särskilt riskutsatta är arbetsplatser som är belägna på eller under marknivå och i byggnader där planlösningen har genomgått förändringar över tid. Eftersom människor ofta tillbringar en stor del av sin dag på arbetet är det viktigt att mäta och åtgärda radon även där.

Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories, poängterar:
– Det är lätt att glömma att radon kan finnas överallt – inte bara i hemmet. En trygg inomhusmiljö på arbetsplatsen är lika viktig som i bostaden. Att mäta radon är första steget mot att skapa en säker inomhusmiljö – både för dig själv och dina medarbetare.

Hur man tar reda på radonhalten
Det enda sättet att ta reda på radonhalten är att mäta den. Eftersom radon inte kan upptäckas med våra sinnen är en mätning nödvändig för att få ett pålitligt svar.

Radonmätningar bör utföras under eldningssäsongen, som varar från 1 oktober till 30 april. För bostäder och arbetsplatser ska den första mätningen pågå under minst två månader, enligt gällande metodbeskrivningar från SSM. Mätdosor placeras i de utrymmen där människor vistas mest, exempelvis sovrum och vardagsrum, och resultaten behöver sedan analyseras av ett ackrediterat laboratorium.
Att mäta radon är enkelt och kostnadseffektivt, och kan göras av privatpersoner eller med hjälp av professionella radonkonsulter. Radondosor eller mätinstrument bör alltid beställas hos ett ackrediterat laboratorium, exempelvis Radonova.

Åtgärder vid förhöjd radonhalt
Om en mätning visar radonhalter över det nationella referensvärdet på 200 Bq/m³ behöver åtgärder vidtas. Vanliga lösningar inkluderar:

• Tätning av grunden: Sprickor och otätheter som låter radon tränga in kan tätas.
• Förbättrad ventilation: Ett effektivt ventilationssystem kan hjälpa till att minska radonhalten genom att snabbare byta ut inomhusluften.
• Radonsug eller radonbrunn: Dessa system används för att aktivt avlägsna radon från marken under byggnaden.

Åtgärderna bör anpassas till den specifika källan till radonet, vilket gör det viktigt att vid behov konsultera experter.

Beställ radonmätning