Hur mäter man radon på en arbetsplats?

Vi får ofta frågan hur man mäter radon på en arbetsplats. De flesta som ställer den syftar på den mätning som behöver göras för att bestämma årsmedelvärdet för radonhalten. Om man inte genomfört en radonmätning tidigare är det inledningsvis en sådan mätning som ska genomföras.

På en arbetsplats (liksom i bostäder) mäter man årsmedelvärdet genom att placera ut radondosor i två till tre månader. Längden på mättiden kan dock variera mellan olika länder, liksom när på året den bör genomföras. I Sverige ska den exempelvis genomföras i minst två månader under den så kallade eldningssäsongen, en period som varar mellan 1 oktober och 30 april.

En vanlig följdfråga som uppkommer är hur många radondosor som behövs. Det korta svaret är att det kan variera från land till land eftersom man har olika metodbeskrivningar hur en mätning ska gå till. Om man är osäker kan man gå in på Radonovas hemsida för respektive land. Här hittar du instruktioner för Sverige.

Ackreditering viktigt

Det är viktigt att radondosorna beställs från ett ackrediterat laboratorium som erbjuder en godkänd mätmetod för respektive land. Radonova Laboratories verksamhet är ackrediterad och godkänd i samtliga europeiska länder samt USA och Kanada. När man beställer radondosor från ett ackrediterat laboratorium medföljer tydliga instruktioner hur de ska placeras ut. Efter genomförd radonmätning på arbetsplatsen skickas radondosorna tillbaka till laboratoriet. När dosorna analyserats kan man ladda ner en digital analysrapport.

I vissa länder får endast externt godkända radonkonsulter placera ut dosorna. Detta är t.ex. fallet i Frankrike, dock inte i Sverige. Där kan du som arbetsgivare själv placera ut radondosorna.

Om det visar sig att arbetsplatsen ligger över det tillåtna gränsvärdet för radon måste man gå vidare med en uppföljning och åtgärd.

Årsmedelvärdet för radonhalten speglar hälsorisken

De gränsvärden för radon som finns i olika länder refererar alltid till ett årsmedelvärde i arbetsplatsens inomhusmiljö. I Sverige har vi exempelvis gränsvärdet 200 Bq/m3. Om det värdet överstigs ska man genomföra åtgärder för att sänka radonhalten. Man har valt att sätta gränsvärdet i form av ett årsmedelvärde eftersom det är det bästa sättet att visa och avgöra om radonhalten innebär eventuella hälsorisker.

Ökar risken för lungcancer

Efter rökning är radon den vanligaste orsaken till att människor drabbas av lungcancer. Endast 20 procent av de som fått en lungcancerdiagnos överlever i fem år. Det gör lungcancer till en av de mest dödliga cancerformerna. Liksom rökning har radon en långsiktig effekt på lungorna, d.v.s. radon är farligt när man utsätts för det under flera år. Eftersom radonhalten kan variera kraftigt över dygnet och även påverkas av vädret är det endast relevant att mäta ett årsmedelvärde för att bedöma risken i den inomhusmiljö där medarbetarna vistas.

Att bara mäta radonhalten under några dygn kan alltså bli väldigt missvisande. Risken finns att man överdriver hälsorisken om mätningen visar höga värden. Omvänt riskerar man att underskatta hälsorisken om mätningen visar låga värden. Kortare radonmätningar över ett dygn kan dock vara relevanta om man exempelvis vill följa upp hur väl radonsänkande åtgärder fungerar.