Tre av fyra kommuner har skolor med förhöjda radonhalter

En ny analys från Radonova Laboratories visar att 75 procent av Sveriges kommuner har skolor med utrymmen där radonhalten överstiger referensnivån på 200 Bq/m³. I 27 procent av kommunerna finns dessutom mätpunkter med halter över 1 000 Bq/m³.

Statistiken bygger på över 70 000 mätpunkter i 232 kommuner. I de skolor där mätning har utförts har 29 procent minst en mätpunkt över 200 Bq/m³. Sammanställningen omfattar mätningar genomförda under perioden 2020–2025.

– Resultaten visar att radon inte är ett lokalt fenomen utan ett nationellt arbetsmiljöproblem. Eftersom skolor är både elevernas lärmiljö och personalens arbetsplats är det viktigt att radonfrågan följs upp kontinuerligt, säger Johan Olsson, arbetsplatsspecialist på Radonova Laboratories.

I dag ska skolor mäta radon minst vart tionde år. Radonova menar att det innebär en risk för att elever och personal exponeras för förhöjda halter mellan mättillfällena.

– Vi ser tydligt att radonhalten kan förändras över tid. Det kan handla om ändrade ventilationsförhållanden, ombyggnationer eller att tidigare åtgärder tappat effekt. Därför räcker det inte med punktvisa mätningar, ett långsiktigt och strukturerat arbete behövs, säger Johan Olsson.

– Kommunerna ansvarar för tillsynen av radon, och i kommuner där många skolmätningar har genomförts återfinns också fler höga mätpunkter. I de 25 procent av kommunerna där halter över 200 Bq/m³ inte har påvisats i vår statistik är antalet utförda mätningar väldigt få. Det visar att de kommuner som arbetar aktivt med mätning och uppföljning faktiskt identifierar hälsofarliga radonhalter, avslutar Johan Olsson.

Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller luktar. Långvarig exponering för höga radonhalter ökar risken att utveckla lungcancer. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon omkring 500 fall av lungcancer i Sverige varje år, och risken är högre för personer som röker eller har rökt.