Mätning av radonexponering med personburen radonmätare
Personburen radonmätare, eller radondosimetri som det också kallas, används när man önskar veta hur mycket radonexponering enskilda anställda utsätts för. De anställda får helt enkelt bära en radondosimetrar på arbetstid under ett kvartal. Dessa skickas sedan tillbaka till Radonova som analyserar och upprättar en rapport med radonexponeringen uttryckt i MBqh/m3 . Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter SSMFS 2018:10 ska man använda personburna radonmätare från ett ackrediterat laboratorium som t ex Radonova och vanligast mäter man flera kvartal i rad. Då tar Radonova även med den ackumulerade radonexponeringen i rapporten. Detta för att man enklare ska kunna jämföra mätvärdena med Arbetsmiljöverkets hygienska gränsvärden för årsexponering. För arbeten i lokaler ovan jord gäller gränsvärdet 0,36 MBqh/m3 som årsexponering. För arbeten i inredda lokaler under jord är motsvarande värde 0,72 MBqh/m3 och för andra underjordsarbeten som gruvor och tunnlar gäller det hygienska gränsvärdet 2,1 MBqh/m3. Om det senare värdet överskrids måste rapportering ske till Strålsäkerhetsmyndigheten. Här kan du läsa mer om Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radon på arbetsplatser samt Arbetsmiljöverkets hygienska gränvärden.
När ska man använda personburen radonmätare?
På en arbetsplats med en radonhalt högre än 200 Bq/m3 i inomhusluften riskerar arbetstagare överskrida gränsvärdet för vilken radonexponering en person får utsättas för under ett år. Om en sådan verksamhet inte lyckas sänka radonhalten till 200 Bq/m3 måste den anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Ansvarig för denna rapportering är arbetsgivaren. För arbetstagare i sådan verksamhet bör mätning sedan ske på individuell basis med hjälp av en personburen radonmätare. Arbetsgivaren ska i sådan verksamhet också sträva efter att hålla radonexponeringen så lågt som möjligt och rimligt. Notera också att anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten dessutom ska förnyas inom 5 år från det datum då den senaste anmälan gjordes. Då ska även aktuella radonhalter i lokalerna bifogas. När det gäller underjordsarbeten avseende berg- och gruvarbete, byggnadsarbete och liknande arbete under jord samt tillfälligt arbete i lokaler, bergrum och tunnlar ska man alltid bära personburen radonmätare eftersom radonhalterna normalt är mycket höga i dessa miljöer.
Enkelt att beställa abonnemang för personburen radonmätare
Det är enkelt att komma igång med mätning av radonexponering på individnivå. Man beställer ett abonnemang för personburen mätare hos Radonova. Mätarna levereras kvartalsvis till kunderna med tydliga instruktioner om hur de ska användas. Efter mätperiodens slut skickar kunden dem tillbaka för analys. Persondata registreras i Radonovas databas RadOnline Dosimetri som sedan automatiskt tar fram exponering på individnivå och rapporterar till Strålsäkerhetsmyndigheten.
Som personburen radonmätare används vanligtvis Radonovas detektor Radtrak2®. Den mäter ackumulerad exponering av radongas. Det är viktigt att det finns dokumenterade rutiner för hur detektorerna hanteras och förvaras när de inte används av arbetstagaren. Radonova har skapat rutiner för hur det skall fungera på ett betryggande sätt på en arbetsplats. Det finns även en detektor som har manuell avstängning när det inte används, Duotrak®, vilket innebär att man slipper ha bakgrundsdetektorer där man förvarar sina detektorer när de inte anses var aktiva. De ska framförallt användas anställda som vistas i många olika miljöer och inte på en permanent arbetsplats.
Nedan flödesdiagram visar hur rutinen går till för själva mätningen inklusive rapportering av stråldos till myndigheter. I Sverige behöver man inte rapportera i mSv utan det räcker att man utrycker radonexponeringen i MBqh/m3.
