Att mäta radon på arbetstid – så gör du rätt

Vid radonmätning på en arbetsplats börjar man alltid med att göra en så kallad långtidsmätning. Det innebär att man placerar ut radondosor som mäter radonhalten dygnet runt i minst två månader. På så sätt erhåller man ett årsmedelvärde. Visar någon mätpunkt i långtidsmätning på en radonhalt över 200 Bq/m³ genomför man en uppföljande mätning med ett digitalt instrument för att se skillnaderna i radonhalten under och utanför arbetstid. Den uppföljande mätningen är viktigt då den ligger till grund för om radonsänkade åtgärder behöver vidtas och även ur en hälsosynpunkt är det av betydelse att förstå vilken radonexponering de anställda utsätts för under tiden de arbetar.

Många arbetsplatser idag har en tidsreglerad ventilation. Det gör att det erhållna årsmedelvärdet inte räcker för att avgöra radonhalten under normal arbetstid. I många fall kan det vara så att lokalerna har betydligt mycket högre radonhalter utanför arbetstid då ventilationen normalt är avslagen medan halterna ligger på acceptabla nivåer under arbetstid (då ventilationen är påslagen).

Uppföljande radonmätning på arbetstid

En uppföljande mätning under arbetstid kan man själv enkelt genomföra med Radonovas mättjänst eller en SPIRIT radonlogger. Instrumentet är anpassat för mätning av radonhalten på arbetstid under en vecka och man kan mycket enkelt generera kompletta mätrapporter med ett korrigerat årsmedelvärde under arbetstid för mätpunkten. Radonovas mättjänst och SPIRIT radonlogger uppfyller de kraven som Strålsäkerhetsmyndighetens ställer på instrument för uppföljande radonmätning på arbetsplats. Om det korrigerade årsmedelvärdet under arbetstid ligger under referensvärdet på 200 Bq/m³ behöver ingen radonsänkande åtgärd genomföras. Denna uppföljande mätning ska ske under 7 dygn varav minst 5 ska vara arbetsdagar.

Beräkning av uppskattat årsmedelvärde på arbetstid vid tidsstyrd ventilation

När man använder SPIRIT radonlogger så erhåller man en rapport som ger en faktor mellan radonhalten under arbetstid och radonhalten under både arbetstid plus icke arbetstid. Denna faktor multipliceras sedan med den radonhalten som uppmättes under långtidsmätningen och ett uppskattat årsmedelvärde för arbetstid erhålls. För att beräkningen ska vara korrekt ska mätningen med loggern ske på samma mätpunkt där långtidsmätningen genomfördes.

Exempel på beräkning av uppskattat årsmedelvärde under arbetstid

På en arbetsplats har man mätt upp ett årsmedelvärde på 210 Bq/m³ under eldningssäsong. Arbetsplatsen har en tidsstyrd från-och tilluftsventilation som slås på 07:00 varje dag och slås av kl 19:00.

Uppmätt årsmedelvärde: 210 Bq/m³
Uppmätt medelvärde vid uppföljande mätning på 7 dygn: 190 Bq/m³
Medelvärde under arbetstid 5 dagar (8:00-17:00): 180 Bq/m³
Korrigerat Årsmedelvärde för tidsstyrd ventilation=210*(180/190) Bq/m³: 200 Bq/m³

Arbetsplatsen har alltså ett radonmedelvärde under 200Bq/m³ under arbetstid, vilket innebär arbetsgivaren inte behöver vidta några ytterligare åtgärder. Det går också att se att om ventilationen skulle startas tidigare så kommer radonhalterna att vara lägre när lokalerna tas i bruk.

Om det trots allt skulle visa sig att det korrigerade årsmedelvärdet ligger över en radonhalt på 200 Bq/m3 rekommenderas att en radonkonsult anlitas för att tolka mätresultatet. En utbildad radonkonsult kan också föreslå lämpliga åtgärder för att reducera radonhalten. Du finner radonkonsulter på Svensk Radonförenings hemsida.