Att mäta radon på arbetstid – så gör du rätt

Vid radonmätning på en arbetsplats börjar man alltid med att göra en så kallad långtidsmätning. Det innebär att man placerar ut radondosor som mäter radonhalten dygnet runt i minst två månader. På så sätt erhåller man ett årsmedelvärde. Ur hälsosynpunkt är det dock av betydelse att förstå vilken radonexponering de anställda utsätts för när de är på arbetet. Vi förhöjda årsmedelvärden är det därför viktigt att kontrollera radonhalten under arbetstid i en uppföljande mätning. Mer om detta kan du läsa nedan.

Ventilation avgörande faktor

Samtidigt som årsmedelvärdet är ett nödvändigt första steg har många arbetsplatser idag en tidsreglerad ventilation. Det gör att det erhållna årsmedelvärdet inte räcker för att avgöra radonhalten under normal arbetstid. Det gäller framförallt om det uppmätta årsmedelvärdet visar förhöjda radonhalter. I många fall kan det vara så att lokalerna har högre radonhalter på icke arbetstid då ventilationen normalt är avslagen medan halterna ligger på acceptabla nivåer under arbetstid (då ventilationen är påslagen).

I den händelse den inledande långtidsmätningen visar förhöjda radonhalter rekommenderar vi att man anlitar en radonkonsult för att ta reda på radonhalten under arbetstid. Rådet är i dessa fall att anlita en radonkonsult som har genomgått erforderlig utbildning som finns dokumenterad på Svensk Radonförenings hemsida. Konsultens uppgift är att bestämma radonkällan och att klarlägga relationen mellan bidraget från marken och byggnadsmaterialet. Det gör att det blir lättare att förstå hur radonhalten varierar beroende på ventilationens effektivitet.

Rätt metod vid radonmätning på arbetstid

Om man ändå vill genomföra en radonmätning själv eller specificera för radonkonsulten vilken mätmetod de ska följa är det viktigt att tänka på följande:

På marknaden finns det idag instrument, t ex ATMOS, som ger snabba svar och klarar av att bestämma radonhalten med tillräcklig noggrannhet under en 2-dygnsmätning, vilket enligt våra myndigheter är den kortaste mättid som får användas. Det är samtidigt viktigt att instrumentet som används kan ange radonhalten med en maximal statistisk avvikelse på 10 procent (en standardavvikelse) vid en halt på 200Bq/m3. Normal arbetstid är 8 timmar vilket gör att denna noggrannhet måste uppfyllas på 16 timmar under en 2-dygnsmätning.  För att uppfylla detta noggrannhetskrav krävs ett instrument som kan registrera minst 100 detektorpulser som kommer från radongasen på 16 timmar. Det innebär att känsligheten ska var minst 0,5 pulser/min vid 1 000 Bq/m3. Om ovan noggrannhetskrav inte kan uppfyllas måste mättiden förlängas. Läs mer om instruments olika noggrannhet här. Notera också att det är av stor vikt att instrumenten kalibreras årligen.

För att mäta under arbetstid går det även att använda radondosor som stängs av under natten men det måste i så fall göras manuellt. Det är i allmänhet billigare att använda radondosor men mättiden blir då längre, två till tre veckor. Det kräver som sagt också att personalen på arbetsplatsen kommer ihåg att stänga av radondosorna utanför arbetstid. Läs mer om avstängningsbara dosor här.

Beräkning av korrigerat årsmedelvärde vid tidsstyrd ventilation

Om man har tidstyrd ventilation som går igång under arbetstid kan det vara av värde att beräkna ett så kallat korrigerat årsmedelvärde, d v s det årsmedelvärde man skulle ha om man endast mäter under arbetstid då ventilationen är påslagen.

För att beräkna det så måste man göra en mätning med ett radoninstrument som ATMOS, vilken snabbt reagerar på skillnader i radonhalter. Genom att mäta med detta instrument under ett par dygn får man dels ett medelvärde av radonhalten under de hela dygnen, men också ett medelvärde för endast arbetstiden då ventilationen är igång. Förhållande mellan dessa två värden kan man sedan multiplicera med det årsmedelvärde som man tidigare erhållit vid den obligatoriska 2-3 månaders mätningen med radondosor under eldningssäsong. Genom denna beräkning får man fram ett korrigerat årsmedelvärde för radonhalten under arbetstid. Om detta värde ligger under 200 Bq/m³ behöver inga radonsänkande åtgärder genomföras. Exemplet nedan illustrerar hur en sådan beräkning kan gå till.

Exempel

På en arbetsplats har man mätt upp ett årsmedelvärde på 270 Bq/m³ under eldningssäsong. Arbetsplatsen har en tidsstyrd från-och tilluftsventilation som slås på 06:00 varje dag och slås av kl 22:00.

Uppmätt årsmedelvärde: 270Bq/m³
Uppmätt medelvärde vid uppföljande mätning på 48 timmar: 251Bq/m³
Medelvärde under arbetstid (8:00-17:00): 119Bq/m³
Korrigerat Årsmedelvärde för tidsstyrd ventilation=270*(119/251) Bq/m³: 128Bq/m³

Arbetsplatsen har alltså ett radonmedelvärde under 200Bq/m³ under arbetstid, vilket gör att ingen optimerande åtgärd är nödvändig om inte arbetsgivaren vill sänka halten ytterligare.

Om det trots allt skulle visa sig att det korrigerade årsmedelvärdet ligger över en radonhalt på 200 Bq/m3 rekommenderas att en radonkonsult anlitas för att tolka mätresultatet. En utbildad radonkonsult kan också föreslå lämpliga åtgärder för att reducera radonhalten. Du finner radonkonsulter på Svensk Radonförenings hemsida.