I samband med köp av hus och fastigheter brukar man oftast göra en radonmätning. Men vad är egentligen radon, varför behöver man mäta det och vilka hälsorisker är kopplade till radon?
Radon
Radon är ett grundämne med atomnummer 86 och kemisk beteckning Rn. Den är en s.k. ädelgas, vilket betyder att den i rumstemperatur förekommer i gasform och att ämnet radon inte så lätt reagerar med andra ämnen. Däremot är gasen radon radioaktiv och sönderfaller av sig själv. När radonet sönderfaller avges joniserande strålning som innehåller farliga alfapartiklar. Läs mer om radon.
Joniserande strålning
Jonisering innebär att elektroner avlägsnas från en atomkärna med hjälp av t.ex. strålning. Då blir atomerna, som tidigare varit i jämvikt, istället till laddade joner som kan reagera med andra atomer eller joner. Sådana reaktioner kan skada och/eller förändra en DNA-molekyl och orsaka mutationer, cancer eller ta död på celler. Av denna orsak är joniserande strålning, och därmed radon, farligt för människor.
Varför utsätts man för radon i hus?
I normal form finns ju, som nämnts ovan, radon som gas. Är det inte bara att vädra ut radonet? Jo, på sätt och vis kan man det. Vissa typer av radonproblem löses genom ventilation, men varifrån kommer radongasen? Tyvärr fylls gasen ständigt på om huset antingen ligger i sådan grund som gör att radongas bildas, eller är byggt med en viss typ av byggnadsmaterial som ger upphov till radon.
Radonet härstammar från en ”sönderfallskedja”, d.v.s. andra radioaktiva ämnen sönderfaller och bildar nya. Tidigare i denna kedja finns bl.a. uran och radium, två radioaktiva grundämnen som förekommer i vissa typer av berggrund. I områden med hög halt av uran- eller radiumrik grund kommer risken för s.k. markradon att vara högre. Särskilt i byggnader där det finns en källare är det vanligt med radon eftersom väggarna är exponerade mot den omgivande marken mer.
Mellan slutet av 20-talet och mitten av 80-talet var det också vanligt att man byggde hus med blåbetong, ett slags lättbetong som också innehöll uranhaltiga komponenter. Ett hus med blåbetong i väggar eller bjälklag har oftast också högre radonhalt.
Långtidseffekter och strålningsdoser
En förhöjd radonhalt i hus kan ge ökad cancerrisk för särskilt lungcancer. Då man bor och vistas i huset en längre tid kan radon så småningom ge skador. Är man ickerökare så är risken mindre. Idag rekommenderas att man inte ska ha en högre radonhalt än 200 Bq/m3 i de rum man vistas i ofta. För att veta om radonsänkande åtgärd ska genomföras och få en relevant jämförelse med referensvärde på 200 Bq/m3 ska man använda Strålsäkerhetsmyndighetens metod för att få fram ett uppskattat årsmedelvärde. Ett sådant fås om man mäter med minst två radondosor under minst två månader under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april). Är värdet högre än så bör man åtgärda radonproblemen, t.ex. via ventilation, utbyte av byggmaterial eller tätning mot inkommande markradon.
Det finns påstående att radon ger symtom som astma eller allergier samt att det skulle vara extra farligt för barn. Det finns dock inga vetenskapliga studier som kan påvisa dessa samband. I Sverige samverkar flera myndigheter kring radonfrågan, t ex Folkhälsomyndigheten och Strålssäkerhetsmyndigheten (före detta Statens Strålskyddsinstitut). På deras hemsida kan man läsa mer om riskerna med radon.
Mät radonhalten i din bostad eller på din arbetsplats med radondosor från Radonova.
