Därför mäts radon under eldningssäsongen

Radonhalten i en byggnad är inte konstant. Den kan variera både under dygnet och mellan olika dagar och årstider. Väder, ventilation, temperatur och hur byggnaden används är några av de faktorer som påverkar halten.

Under den svenska eldningssäsongen, från 1 oktober till 30 april, är förhållandena normalt bäst för att genomföra en långtidsmätning som ska ligga till grund för ett årsmedelvärde. Under den här delen av året värms byggnader upp samtidigt som fönster och dörrar vanligtvis hålls stängda i större utsträckning. Skillnaden mellan temperaturen inomhus och utomhus kan skapa ett undertryck som bidrar till att markluft, och därmed radon, sugs in genom otätheter i byggnadens grund.

På sommaren ser förutsättningarna ofta annorlunda ut. Öppna fönster, mer vädring och mindre temperaturskillnader mellan ute och inne kan påverka radonhalten. En mätning under sommaren kan därför ge ett lägre resultat som inte är representativt för exponeringen under ett helt år.

Det betyder inte att radon bara kan mätas på vintern. Kortare mätningar kan genomföras året runt och fyller en viktig funktion när man exempelvis behöver en snabb indikation på radonhalten. Men för att bestämma ett årsmedelvärde rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att radonhalten mäts under minst två månader mellan 1 oktober och 30 april.

Två månader ger en bild av hela året
Ett årsmedelvärde beskriver den genomsnittliga radonhalten under ett helt år. I teorin går det förstås att låta en mätning pågå under samtliga tolv månader. I praktiken skulle det innebära en onödigt lång mätperiod och dessutom öka risken för att radondosor flyttas, skadas eller försvinner.

Genom att i stället mäta under minst två månader under eldningssäsongen går det att få ett tillförlitligt underlag för att uppskatta årsmedelvärdet. Mätperiodens längd är viktig eftersom radonhalten kan variera kraftigt. Ju kortare mätning, desto större betydelse får tillfälliga variationer i exempelvis väder och ventilation.

– Det är lätt att tro att radonhalten är ett fast värde för en viss byggnad, men så fungerar det inte. Halterna kan förändras ganska mycket över tid. Därför är det viktigt att mäta under rätt period och tillräckligt länge när man behöver ett årsmedelvärde. För den som vill veta hur radonläget faktiskt ser ut i bostaden eller på arbetsplatsen är en långtidsmätning under eldningssäsongen det säkraste sättet att få ett bra beslutsunderlag, säger Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Även andra nordiska länder använder motsvarande princip, även om mätperioderna skiljer sig något beroende på klimat och nationella riktlinjer. I Norge räknas perioden 15 oktober till 15 april som mätsäsong, medan motsvarande period i Finland är 1 november till 31 mars.

Långvarig exponering är det viktiga
Att få fram ett årsmedelvärde är särskilt betydelsefullt eftersom hälsorisken med radon är kopplad till långvarig exponering. Radon är en radioaktiv gas som varken syns, luktar eller smakar. Det enda sättet att veta vilken radonhalt som finns i en byggnad är därför att mäta.

Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i bostäder orsakar omkring 500 lungcancerfall varje år i Sverige. Risken ökar vid långvarig exponering och ju högre radonhalten är, desto större är risken. Rökning i kombination med radonexponering innebär en särskilt hög risk.

Referensnivån för radon i Sverige är 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³), uttryckt som årsmedelvärde. Därför behövs en mätning som ger en rättvisande bild över tid och inte bara visar halten vid ett enskilt tillfälle.

Korttidsmätning kan ge en första indikation
Det finns situationer där det inte går eller är lämpligt att vänta på en långtidsmätning. Det kan exempelvis handla om en husaffär eller om man vill kontrollera effekten av en genomförd radonåtgärd. Då kan en korttidsmätning vara ett användbart alternativ.

En sådan mätning ger dock inte samma underlag som en långtidsmätning. Eftersom radonhalten kan förändras snabbt kan resultatet påverkas av förhållandena just under de dagar som mätningen genomförs. En korttidsmätning bör därför betraktas som en indikation och vid behov följas upp med en långtidsmätning under eldningssäsongen.

– Det viktigaste är att förstå vilken typ av svar man behöver. I vissa situationer är en snabb indikation värdefull, medan ett årsmedelvärde kräver en längre mätning under rätt del av året. Med rätt mätmetod får man ett underlag som gör det möjligt att bedöma radonläget och vid behov gå vidare med åtgärder, avslutar Karl Nilsson.

Läs vår guide om radon och radonmätningar här.