Varför är radon farligt – och hur påverkar det din hälsa?
Vet du varför radon betraktas som en hälsofara – trots att den varken syns, luktar eller känns? Radon är en radioaktiv gas som finns naturligt i marken, men när den samlas i inomhusluften kan den skada lungorna och öka risken för cancer. I den här artikeln förklarar vi på ett enkelt och tydligt sätt varför radon är farligt, hur det påverkar din hälsa, och vad du kan göra för att skydda dig och din familj.
Faktaruta om radon och dess risker
- Radon är en radioaktiv gas som inte syns eller luktar – det enda sättet att upptäcka den är genom mätning.
- När radon sönderfaller bildas ämnen som fastnar i lungorna och avger alfastrålning, vilket kan leda till lungcancer.
- Cirka 500 fall av lungcancer årligen i Sverige kopplas till radon. Risken är särskilt hög för rökare, men även icke-rökare kan drabbas. 440 000 av landets villor estimeras ha förhöjda radonhalter.
- För att bedöma risknivån bör man göra en långtidsmätning under eldningssäsongen (1 okt – 30 apr).
- Om halten överstiger referensvärdet 200 Bq/m³ bör åtgärder vidtas så snart som möjligt.
Vad är radon?
Radon är ett grundämne med atomnummer 86 och kemisk beteckning Rn. Den är en s.k. ädelgas, vilket betyder att den i rumstemperatur förekommer i gasform och att ämnet radon inte så lätt reagerar med andra ämnen. Däremot är gasen radon radioaktiv och sönderfaller av sig själv. När radonet sönderfaller avges joniserande strålning som innehåller farliga alfapartiklar.
Varför utsätts man för radon i hus?
I normal form finns ju, som nämnts ovan, radon som gas. Är det inte bara att vädra ut radonet? Jo, på sätt och vis kan man det. Vissa typer av radonproblem löses genom ventilation, men varifrån kommer radongasen? Tyvärr fylls gasen ständigt på om huset antingen ligger i sådan grund som gör att radongas bildas, eller är byggt med en viss typ av byggnadsmaterial som ger upphov till radon.
Radonet härstammar från en “sönderfallskedja”, d.v.s. andra radioaktiva ämnen sönderfaller och bildar nya. Tidigare i denna kedja finns bl.a. uran och radium, två radioaktiva grundämnen som förekommer i vissa typer av berggrund. I områden med hög halt av uran- eller radiumrik grund kommer risken för s.k. markradon att vara högre. Särskilt i byggnader där det finns en källare är det vanligt med radon eftersom väggarna är exponerade mot den omgivande marken mer.
Mellan slutet av 1920-talet och mitten av 1980-talet var det också vanligt att man byggde hus med blåbetong, ett slags lättbetong som också innehöll uranhaltiga komponenter. Ett hus med blåbetong i väggar eller bjälklag har oftast också högre radonhalt.
Vad är det som gör radon farligt för hälsan?
Radon i sig är inte farligt att andas in i små mängder, men det sönderfaller till radioaktiva ämnen som fastnar i lungorna när du andas. Dessa sönderfallsprodukter avger alfastrålning som kan skada cellerna i lungvävnaden och på sikt orsaka lungcancer.
Hur stor är risken att få cancer av radon?
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten beräknas cirka 500 fall av lungcancer varje år i Sverige orsakas av radon. Risken ökar med både radonhalt och hur länge du vistas i bostäder med förhöjda nivåer – och är särskilt hög för rökare.
Är det bara rökare som drabbas av radonrelaterad lungcancer?
Nej. Även icke-rökare riskerar att drabbas. Men kombinationen av rökning och radonexponering ökar risken markant. Det är därför extra viktigt att mäta radon i bostäder där det bor rökare.
Hur vet man om man är exponerad för farliga radonhalter?
Eftersom radon varken syns eller luktar är en radonmätning det enda sättet att ta reda på om halterna i din bostad är förhöjda. För att få ett tillförlitligt årsmedelvärde bör man genomföra en långtidsmätning under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april). Referensvärdet i Sverige är 200 Bq/m³ enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.
Hur snabbt måste man agera vid höga radonhalter?
Ju snabbare du vidtar åtgärder, desto bättre. Långvarig exponering innebär större risk. Om en mätning visar att radonhalten överstiger referensvärdet bör åtgärder påbörjas så snart som möjligt genom ett certifierat radonåtgärdsbolag - dessa hittar du här.
Fördjupande information om radon
En förhöjd radonhalt i hus kan ge ökad cancerrisk för särskilt lungcancer enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Då man bor och vistas i huset en längre tid kan radon så småningom ge skador. Är man ickerökare så är risken liten. Idag rekommenderas att man inte ska ha en högre radonhalt än 200 Bq/m³ i de rum man vistas i ofta. Är värdet högre än så bör man åtgärda radonproblemen, t.ex. via ventilation, marksug eller tätning mot inkommande markradon.
Det finns påstående att radon ger symtom som astma eller allergier samt att det skulle vara extra farligt för barn. Det finns dock inga vetenskapliga studier som kan påvisa dessa samband. I Sverige samverkar flera myndigheter kring radonfrågan, t ex Folkhälsomyndigheten och Strålssäkerhetsmyndigheten (före detta Statens Strålskyddsinstitut). På deras hemsida kan man läsa mer om riskerna med radon.
Jonisering innebär att elektroner avlägsnas från en atomkärna med hjälp av t.ex. strålning. Då blir atomerna, som tidigare varit i jämvikt, istället till laddade joner som kan reagera med andra atomer eller joner. Sådana reaktioner kan skada och/eller förändra en DNA-molekyl och orsaka mutationer, cancer eller ta död på celler. Av denna orsak är joniserande strålning, och därmed radon, farligt för människor.
Vilka är vi?
Radonova är Sveriges ledande laboratorium för mätning av radon i bostäder och arbetsplatser. Våra säkra mätmetoder med hög noggrannhet är ackrediterade av SWEDAC och är godkända av SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige.