Från Tjernobyl till global ledare – Radonova firar 40 år

Situationen krävde nya lösningar. Genom att utveckla egna mätsystem och bygga upp avancerade databaser kunde forskargruppen analysera cesiumprover betydligt snabbare än tidigare. Med hjälp av dåtidens stordatorsystem och egenutvecklade databaser kunde laboratoriet hantera stora mängder prover och analysera upp till 1 500 cesiumprover per dygn, bland annat från renkött i de mest drabbade områdena.

– Det fanns ett stort behov av kunskap efter Tjernobylolyckan och vi insåg snabbt att en gammaspektrometer anpassad för gymnasieutbildning skulle öka förståelsen för lärare och elever om hur cesiummätningar genomförs på livsmedelsprover. Därför utvecklade vi ett system med automatiska analysrutiner som gjorde att eleverna kunde mäta på sina egna prover, säger Dag Sedin som var produktansvarig på Gammadata Mätteknik.

Från cesium till radon
I slutet av 1980-talet började verksamheten gradvis skifta fokus. Erfarenheterna från cesiummätningarna, särskilt inom analys, databashantering och kvalitetssäkring, blev grunden för nästa stora område: radonmätning.

Redan 1988–1989 började företaget arbeta med passiva radonmätare baserade på spårfilmsanalys, en teknik som fortfarande ligger till grund för dagens radondosor. Samtidigt fortsatte utvecklingen av databasen och analysprocesserna. Det gjorde det möjligt att hantera stora mängder prover med hög spårbarhet och kvalitet.

Under 1990-talet förfinades systemen ytterligare. Databasen byggdes med ett tydligt fokus på långsiktig spårbarhet och kvalitet, något som visade sig vara ett strategiskt beslut. Den tekniska struktur som etablerades då har i hög grad lagt grunden för dagens verksamhet.

– Verksamheten startade i en tid när samhället hade ett mycket konkret behov av mätningar och kunskap. Den kombinationen, forskning, teknik och samhällsnytta, präglar fortfarande Radonova i dag, säger vd Karl Nilsson som började arbeta på företaget år 2010.

– Att grundarna byggde våra system rätt från början har varit avgörande. Det har gjort att vi kunnat växa utan att kompromissa med kvalitet eller spårbarhet, fortsätter Karl Nilsson.

Kvalitet och ackreditering
En viktig del av företagets utveckling har varit arbetet med kvalitetssäkring. Radonova, och tidigare Gammadata, har arbetat med ackrediterade radonmätningar i mer än 30 år. Ackrediteringen innebär att metoder, processer och kvalitetssystem regelbundet granskas enligt internationella standarder.

Det långsiktiga kvalitetsarbetet har varit en central faktor för att bygga förtroende hos myndigheter, företag och privatpersoner.

Samtidigt har företaget sedan starten haft en nära koppling till forskning och utbildning. Samarbeten med skolor och universitet har varit en naturlig del av verksamheten, där kunskap om mätning, strålning och miljöfrågor har delats med nya generationer.

Ny fas och internationell expansion
Efter flera år då radonfrågan inte stod lika högt på den offentliga dagordningen förändrades situationen i slutet av 2000-talet. År 2009 förvärvades verksamheten av Landauer Nordic och 2015 tog Lagercrantz Group över bolaget. I samband med detta fick företaget sitt nuvarande namn, Radonova.

Det markerade början på en period av tydlig internationell expansion.

I dag är Radonova världens ledande laboratorium för radonmätning, med kunder i över 80 länder och lokala kontor i bland annat USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Norge. Verksamheten omfattar produktion, analys, försäljning, support samt forskning och utveckling, med huvudkontor och laboratorium i Uppsala.

Automatisering möjliggör global tillväxt
En viktig förklaring till företagets tillväxt är den höga graden av automatisering i laboratoriet. Radonova har under lång tid utvecklat sina analysprocesser för att kunna hantera stora volymer utan att tumma på precision eller kvalitet.

I dag kan företaget producera upp till 50 000 radondetektorer på tio dagar och analysera omkring 4 000 till 5 000 prover per dag. Automatiseringen gör det möjligt att skala upp produktionen och möta efterfrågan från en växande internationell marknad.

– En stor förändring under de här 40 åren är att radonmätning har blivit betydligt mer tillgänglig. Det som tidigare var relativt komplicerat och dyrt är i dag enkelt att genomföra, både för privatpersoner och organisationer, säger Karl Nilsson.

Kunskap för framtiden
Radonfrågan är i dag en etablerad del av arbetet med inomhusmiljö och hälsa. Samtidigt finns fortfarande stora behov av kunskap och mätningar, både i Sverige och internationellt.

För Radonova handlar nästa kapitel därför inte bara om teknik och analys, utan också om att fortsätta sprida kunskap.

– Vårt uppdrag är i grunden detsamma som när allt började. Att bidra med tillförlitliga mätningar och kunskap. Det är en förutsättning för att människor ska kunna fatta välgrundade beslut om sin miljö och sin hälsa, avslutar Karl Nilsson.

Bilden är tagen på Katedralskolan 1988 i samband med en studiedag där gammaspektrometern GDM10 användes.