Forskningsprojekt ska ge ökad kunskap om radonhalten från korttidsmätningar
Som en del av ett forskningsprojekt finansierat av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) vill Radonova undersöka lämplig längd på mätperioden för rådgivande korttidsmätningar av radonhalten i bostäder. Projektet syftar även till att öka kunskapen om vilken tid på året en korttidsmätning av radonhalten kan genomföras för att ge mest tillförlitliga resultat.
Bakgrund till studien
Enligt nuvarande metodbeskrivning från SSM ska en rådgivande korttidsmätning av radonhalten pågå minst sju dagar med spårfilmsdosor och minst två dygn med elektroniska instrument. Kravet på två dygn för elektroniska mätningar togs fram när den här typen av instrument var mer avancerade och dyrare än i dag. Den tekniska utvecklingen under de senaste två decennierna har dock gjort det möjligt att använda betydligt mer tillgängliga och prisvärda elektroniska mätare.
I det aktuella forskningsprojektet jämförs därför mätresultat från elektroniska instrument med längre mätperioder, för att se om dagens krav behöver justeras. Genom att analysera skillnader mellan tvådygns- och sjudygnsvärden av radonhalten kan uppmätta värden och osäkerheten i korttidsmätningar bedömas mer noggrant.
Möjlighet för allmänheten att delta
För att samla in representativa data erbjuder Radonova nu allmänheten möjlighet att delta i forskningsprojektet. Deltagare får möjlighet att genomföra en parallell mätning av radonhalten med både ett elektroniskt SPIRIT-instrument och traditionella spårfilmsdosor (Rapidos) under sju dagar.
Kostnaden för paketet är halverad jämfört med ordinarie pris, vilket innebär 2 545 kronor i stället för 5 090 kronor. På så sätt får deltagarna både ett medelvärde av radonhalten och en detaljerad bild av hur halten varierar över tid under en vecka.
Nytta på kort och lång sikt
Förutom att bidra till forskningen får deltagarna själva en gedigen mätning som kan ge värdefull information vid exempelvis bostadsaffärer, om- eller tillbyggnation eller som en snabb indikation inför åtgärder. Resultaten kan också bidra till att på sikt skapa större flexibilitet i hur och när radonmätningar utförs i svenska bostäder.
– Den här studien är viktig för att bättre förstå hur korttidsmätningar kan användas på ett tillförlitligt sätt. Vi vill bidra till att undersöka om nuvarande tidsgränser för elektroniska instrument är optimala eller om det finns skäl att justera dem. Genom att kombinera olika mätmetoder får vi ett starkare underlag både för forskningen och för de enskilda deltagarna, säger Jens Jensen, mätexpert på Radonova.
Publicerad
september 01, 2025
