Nedan följer en kort introduktion till radondosimetri som beskriver grundläggande funktioner och användningsområden. Den har sammanställts med hjälp av våra experter på Radonova. Kontakta dem gärna om du har mer detaljerade frågeställningar och önskar en fördjupning.
Vid vanlig radonmätning mäter man halten i rummet med hjälp av radondosor eller radoninstrument och jämför med ett nationellt referensvärde. Ju högre radonhalt desto större är risken för att få lungcancer. Dock är det inte bara radonhalten avgör hälsorisken. Den ökar också med tiden man utsätts för den höga radonhalten. Det vill säga, i vilken omfattning exponeras den enskilda individen? Svaret på den frågan får man genom att använda radondosimetri. På så sätt mäter man kontinuerligt vilken radonhalt en individ utsätts för under viss tidsrymd. Det man mäter är radonexponering och den kan uttryckas på olika sätt. I Sverige använder vi enheten MBqh/m³ (megabecquereltimmar per kubikmeter) i vilket de hygieniska gränsvärdena från arbetsmiljöverket anges. De ska sedan jämföras med årsexponeringen för en individ. Notera att gällande gränsvärden varierar beroende på vilken typ av lokal man arbetar i. Det är till exempel skillnad om man arbetar ovan eller under jord. Här kan du läsa mer om gränsvärden.
Radondosimetri används framförallt i gruvor och vid underjordsarbeten där radonhalten ofta är hög. Det beror på att radongas är en sönderfallsprodukt av uran som är vanligt förekommande i jordskorpan, d v s radonhalten är normalt betydligt högre i och under marknivå jämfört med luften ovan jord. Radondosimetri används även på andra arbetsplatser där man konstaterat att radonhalten i lokalerna ligger för högt samtidigt som man inte ser någon möjlighet att genomföra radonsänkande åtgärder. Innan man i dessa sammanhang börjar med radondosimetri (för enskilda medarbetare) har det alltså föregåtts av en mätning av radonhalten.
När behovet uppstår är det enkelt att komma igång med radondosimetri. Vi på Radonova kan erbjuda en produkt där man kvartalsvis får en rapport som visar den individuella radonexponeringen för varje arbetstagare. Resultatet från rapporten kan sedan jämföras med de hygieniska gränsvärdena och åtgärder kan sättas in om man behöver sänka exponeringen för radon. Det kan exempelvis handla om att minska vistelsetiden i vissa utrymmen med förhöjda radonhalter. Efter ett år får man även en sammanställning av årsexponeringen som sedan ska rapporteras in till den nationella strålskyddsmyndigheten.
När behovet uppstår är det enkelt att komma igång med radondosimetri. Vi på Radonova kan erbjuda en produkt där man kvartalsvis får en rapport som visar den individuella radonexponeringen för varje arbetstagare. Resultatet från rapporten kan sedan jämföras med de hygieniska gränsvärdena och åtgärder kan sättas in om man behöver sänka exponeringen för radon. Det kan exempelvis handla om att minska vistelsetiden i vissa utrymmen med förhöjda radonhalter. Efter ett år får man även en sammanställning av årsexponeringen som sedan ska rapporteras in till den nationella strålskyddsmyndigheten.
Verksamheter som beslutat sig för att använda radondosimetri behöver inledningsvis ange hur många arbetstagare som ska omfattas av mätningar. Vi skickar därefter ut dosimetrar i form av radondosor av spårfilmstyp för användning av arbetstagarna. Dessa bärs normalt på arbetskläderna. I samband med arbetsdagens slut lämnas i dosimetern i omklädningsrummet eller en annan bestämd plats samtidigt som arbetstagaren registrerar hur länge den burits. Nästkommande dags arbetspass sätter man åter på sig dosimetern. Efter ett kvartal skickas dosimetern tillbaka till oss för analys och man påbörjar en mätning med ny dosimeter som vi skickat till arbetstagaren. Rapporteringen sker inom två veckor där både exponeringen för kvartalet samt årets ackumulerade exponering presenteras och jämförs med nationella gränsvärden för respektive land.
I samband med användningen av radondosimetri måste man även göra en bakgrundsmätning i utrymmet där man lämnar dosimetern under icke arbetstid. Det kan t ex vara omklädningsrummet, bilen eller hemmet. Den exponering som mäts upp med bakgrundsdetektorn dras av från den exponering som mäts upp med dosimetern. På så sätt kan vårt laboratorium beräkna den faktiska exponeringen man utsätts för under arbetstid. Notera att bakgrundsdetektorn alltid ska förvaras i ett utrymme med en låg radonhalt, aldrig över 50 Bq/m³. Därför är det mycket viktigt att mäta radonkoncentrationen i detta utrymme innan man använder det som en plats för bakgrundsdetektorn.
Utöver bakgrundsmätning rekommenderas också att man kontinuerligt genomför så kallade areamätningar i de utrymmen där arbetstagarna vistas. Areamätningar innebär helt enkelt att radonhalten mäts i dessa utrymmen. Genom att få in denna data kan man enklare planera arbetet för att minska exponeringen på individnivå. Observera att dessa mätningar bör ha samma mätperiod som persondosimetrin. Vill du veta mer om bakgrundsdetektorer och areamätning kontakta oss så hjälper vi dig.
Vad var upprinnelsen till att LKAB såg sig om efter en lösning av det här slaget?
LKAB har gjort fasta radonmätningar ända sedan 1970-talet. För att kunna säkerställa att våra medarbetare inte exponeras för radongashalter över gällande gränsvärden behöver vi även mäta på vår personal. Då är den bästa lösningen en persondosimetrar vilket Radonova tillhandahåller.
Vi försöker alltid hitta leverantörer som håller hög klass i alla led. Förutom bra ”hårdvara” ingår i det att erbjuda snabba och säkra analyssvar. Leverantörerna ska även förhålla sig till vår leverantörshandbok där vi har vissa baskrav som ska följas. Radonova uppfyller på ett bra sätt de krav vi ställer på våra leverantörer.
Hur arbetar LKAB för att minska medarbetarnas exponering för radon?
Vi jobbar aktivt med att följa upp de personburna mätningarna. I det ingår att börja bevaka personalen redan vid 0.4 Mbqh/m³. När vi ser att det finns risk för att överstiga gränsvärdet 0.72 Mbqh/m³ har vi en dialog med närmaste chef och arbetsmiljöutvecklare för att hitta bra lösningar.
 |
 |
