Ny statistik visar att förhöjda radonvärden kan finnas i alla typer av bostäder

Av april 18, 2020 april 21st, 2020 Nyheter

Statistik från Radonova visar att förhöjda radonvärden kan finnas i såväl gamla som nya bostäder. I flerfamiljshus har i genomsnitt 2,5 procent av bostäderna byggda mellan år 1980 och 2019 årsmedelvärden över 200 becquerel per kubikmeter. Mätningar i enfamiljshus byggda under samma period visar att 9,5 procent av husen har förhöjda radonvärden. Statistiken bygger på cirka 148 000 mätningar som analyserats från och med januari 2018 till mars 2020.

Vad gäller äldre flerfamiljshus visar statistiken att 17,4 procent av husen byggda mellan år 1900 och 1979 har förhöjda radonvärden. För enfamiljshus byggda under samma period är motsvarande andel 31,1 procent.

Referensvärdet för radon i Sverige är 200 becquerel per kubikmeter. Värden över det ska enligt strålskyddslagen åtgärdas. Det enskilt högsta årsmedelvärde Radonova uppmätt mellan 2018 och 2020 låg på över 10 000 becquerel per kubikmeter. I det fallet var huset en villa.

Mätning enda sättet att få koll

Oberoende av byggnadsår går det alltid att finna hus med radonvärden över 1 000 becquerel per kubikmeter. Det innebär att det enda säkra sättet att veta om ett hus har förhöjda radonvärden är att mäta.

– Med tanke på att omkring 500 svenskar varje år drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon är det viktigt att fler förstår att referensvärdet finns där av en anledning. Därför behöver myndigheter, branschföreträdare, fastighetsägare och privatpersoner arbeta tillsammans för att minska antalet radonrelaterad lungcancer. Dessutom innebär den nya strålskyddslagen att landets arbetsgivare också har skyldighet att kontrollera radonhalten på våra arbetsplatser, kommenterar Tryggve Rönnqvist, teknisk chef, Radonova Laboratories.

– Vår statistik visar att betydligt fler borde mäta radonhalten. Visserligen har vi blivit bättre på att bygga radonsäkra hus men det finns god anledning att mäta radonhalten även om huset är helt nytt, fortsätter Tryggve Rönnqvist.

Covid-19 ger perspektiv på radonfrågan

Globalt visar statistik att 230 000 människor beräknas drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon.

– Den nu pågående pandemin och covid-19 är ett mycket allvarligt hot mot vår hälsa. Samtidigt ger den perspektiv och påminner om hur viktigt det är att minska riskerna som följer med förhöjda radonvärden. I bägge fallen är det dessutom lungorna som är särskilt utsatta. Med tanke på att lungcancer har en hög dödlighet kan det kännas som radonfrågan borde vara högre upp på agendan än vad vi hittills sett. Kunskapen finns där och det finns i dag inga ursäkter att blunda för radon som en hälsorisk, avslutar Tryggve Rönnqvist.

Behöver inte vara komplicerat att mäta eller åtgärda

Radongas är helt luktfri och osynlig. Därför är det enda sättet att ta reda på vilken radonhalt man har hemma att mäta. I grunden är det enkelt att mäta radon. Man beställer radondosor, placerar ut dem, registrerar data och samlar in dosorna. Därefter skickar man dem till radonlaboratoriet som bifogar en rapport via e-post eller online. Om en mätning visar förhöjda radonhalter är rekommendationen att ta hjälp av en radonkonsult som kan identifiera var radonet läcker in och vilka åtgärder som kan bidra till att sänka nivån under referensvärdet 200 becquerel per kubikmeter.

Den i särklass vanligaste orsaken till en förhöjd radonhalt är läckage från marken. Det står för hela 85 procent av de förhöjda värdena i Sverige. Radon från vatten kan bara orsakas om man förser huset med vatten från egen brunn. Vad gäller blå lättbetong användes det i en del hus byggda med material som tillverkats mellan år 1929 och 1975.

 

Radon, statistik

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.