Skip to main content
0

Så gör du rätt mätning i samband med radonsanering

Av april 13, 2021april 14th, 2021Mätteknik

En lyckad radonsanering förutsätter en ordentlig besiktning där man kan identifiera varifrån den radioaktiva radongasen kommer. Det görs bland annat genom ett antal olika radonmätningar. Orsaken till en förhöjd radonhalt kan ju vara flera, men framförallt uppstår den genom inläckage från marken och byggnadsmaterial. När man genomför olika typer av radonmätningar får man en heltäckande bild av radonläget i den aktuella fastigheten. På så sätt kan också radonsaneringen bli effektiv och ge ett önskat resultat.

En sniffer identifierar var radonet läcker in

Den vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter är att radongas läcker in från marken via jordluften. Gasen kan läcka in från sprickor i golvet eller i väggar i mark- eller källarplan. Med hjälp av en ”sniffmätning” kan dessa identifieras. Eftersom radonhalten lokalt kan vara mycket hög vid dessa sprickor är det viktigt att ha instrument som snabbt kan identifiera de höga värdena samtidigt som det går snabbt att nollställa. Detta för att man snabbt ska kunna mäta nästa punkt.

Om nollställningen av instrumentet inte sker och man går vidare till nästa mätpunkt, blir denna punkt felaktigt mätt. De flesta radoninstrument tar upp till 1-2 timmar att nollställa på grund av saknad funktion för subtraktion av långlivade radondöttrar och ska därför inte användas för sniffning. Vid sniffning bör man i stället använda speciellt utvecklade instrument för detta ändamål, t ex ATMOS sniffer som nollställs på mindre än 20 minuter. Med ett sådant instrument kan sniffningen utföras både effektivt och säkert.

Viktigt att mäta effekten av radonsanering

Efter en radonsanering är det lämpligt att studera tidsvariationen med en radonlogger. Detta för att veta vilken effekt radonsaneringen har i förhållande till ventilation, yttertemperatur, lufttryck och vind. Radonhalten varierar ofta mycket om det finns markradon. I dessa fall blir det därför viktigt att täta inläckagepunkter och förbättra tilluften för att ej få in mer radonhaltig jordgas genom utökad frånluftsventilation. Ökas undertrycket sugs nämligen mer jordgas in i huset om det samtidigt råder brist på tilluftsventiler eller tilluftskanaler.

Genom att använda en tidsupplöst datalogger studeras radonhaltens variation timme för timme. På så vis får man en utökad förståelse för radonhaltens dygnsvariation. Med exempelvis RadonEye PLUS2 och programvaran Atmos Light kan dessutom dag och natt separeras på ett enkelt sätt. Genom ett knapptryck får användaren en rapport som inkluderar medelvärde för perioden samt medelvärde för dag och natt.

Radon från byggnadsmaterial behöver också mätas

I äldre hus byggda före år 1975 kan det finnas byggnadsmaterial som utsöndrar radongas (genom förekomsten av radium i materialet). I Sverige bedöms cirka 15 procent av alla förhöjda radonvärden bero på materialet blå lättbetong. Genom att mäta stråldosen från byggnadsmaterialet kan man kan identifiera blå lättbetong.

Med SGR gammamätare är det möjligt att inom ett par sekunder visa stråldosen i mikrosievert/timme med hög mätnoggrannhet. Detta är viktigt eftersom det uppmätta värdet av stråldosen från byggnadsmaterialet med förhöjd radiumhalt i vissa fall bara ligger två gånger högre än bakgrundsstrålningen. En gammamätare med för dålig noggrannhet kommer därför inte kunna urskilja bakgrundsstrålningen och det uppskattade bidraget av radon från byggnadsmaterialet kommer på så vis bli felaktigt.

Med SGR gammamätare kan radonbidraget från byggnadsmaterialet beräknas på ett betryggande sätt. Det innebär i sin tur att man enkelt kan vikta och jämföra radonbidraget från byggnadsmaterialet med bidraget från marken, vilket är av betydelse för val av saneringsåtgärd.

ATMOS, radonsanering

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.