was successfully added to your cart.

Varför är radon farligt?

Av | Radonmätning | Inga kommentarer

I samband med köp av hus och fastigheter brukar man oftast göra en radonmätning. Men vad är egentligen radon, varför behöver man mäta det och varför är det farligt?

Radon

Radon är ett grundämne med atomnummer 86 och kemisk beteckning Rn. Den är en s.k. ädelgas, vilket betyder att den i rumstemperatur förekommer i gasform och att ämnet radon inte så lätt reagerar med andra ämnen. Däremot är gasen radon radioaktiv och sönderfaller av sig själv. När radonet sönderfaller avges joniserande strålning som innehåller farliga alfapartiklar. Läs mer om radon.

Joniserande strålning

Jonisering innebär att elektroner avlägsnas från en atomkärna med hjälp av t.ex. strålning. Då blir atomerna, som tidigare varit i jämvikt, istället till laddade joner som kan reagera med andra atomer eller joner. Sådana reaktioner kan skada och/eller förändra en DNA-molekyl och orsaka mutationer, cancer eller ta död på celler. Av denna orsak är joniserande strålning, och därmed radon, farligt för människor.

Varför utsätts man för radon i hus?

I normal form finns ju, som nämnts ovan, radon som gas. Är det inte bara att vädra ut radonet? Jo, på sätt och vis kan man det. Vissa typer av radonproblem löses genom ventilation, men varifrån kommer radongasen? Tyvärr fylls gasen ständigt på om huset antingen ligger i sådan grund som gör att radongas bildas, eller är byggt med en viss typ av byggnadsmaterial som ger upphov till radon.

Radonet härstammar från en ”sönderfallskedja”, d.v.s. andra radioaktiva ämnen sönderfaller och bildar nya. Tidigare i denna kedja finns bl.a. uran och radium, två radioaktiva grundämnen som förekommer i vissa typer av berggrund. I områden med hög halt av uran- eller radiumrik grund kommer risken för s.k. markradon att vara högre. Särskilt i byggnader där det finns en källare är det vanligt med radon eftersom väggarna är exponerade mot den omgivande marken mer.

Mellan slutet av 20-talet och mitten av 80-talet var det också vanligt att man byggde hus med blåbetong, ett slags lättbetong som också innehöll uranhaltiga komponenter. Ett hus med blåbetong i väggar eller bjälklag har oftast också högre radonhalt.

Långtidseffekter och strålningsdoser

En förhöjd radonhalt i hus kan ge ökad cancerrisk för särskilt lungcancer. Då man bor och vistas i huset en längre tid kan radon så småningom ge skador. Är man ickerökare så är risken dock mycket liten. Idag rekommenderas att man inte ska ha en högre radonhalt än 200 Bq/m3 i de rum man vistas i ofta. Är värdet högre än så bör man åtgärda radonproblemen, t.ex. via ventilation, utbyte av byggmaterial eller tätning mot inkommande markradon.

Mät radonhalten i din bostad eller på din arbetsplats med radonpuckar från Radonova.

Hur mäter man radon

Av | Radonmätning | Inga kommentarer

Radon är en så kallad ädelgas som även är radioaktiv, det vill säga att den avger en strålning som är joniserande. Om människor utsätts för mycket för denna strålning på sin arbetsplats eller i sin bostad så kan det leda till cellskador och därmed cancer. Det uppskattas att upp till 14% av alla lungcancerfall i världen huvudsakligen är på grund av radon.

Två olika typer av radon

Det finns två olika typer av radon som man kan behöva oroa sig över. Den första är markradon som förekommer naturligt i marken då radon kommer från uran som faller sönder. Denna form av radon påverkar mest hus som har källare eller som på andra sätt är direkt sammankopplade med marken.

Den andra typen av radon kommer i form av så kallad blåbetong. Detta var ett byggmaterial som var väldigt populärt från 30-talet ända fram till 70-talet, så hus som byggdes under denna tidsperiod kan innehålla blåbetong. Problemet med materialet är att det består av alunskiffer. Detta innehåller i sin tur tillräckligt mycket radium för att det ska för mycket radon för att anses vara säkert i en inomhusmiljö.

Hur mäter man radon?

Vanligtvis mäter man radon med hjälp av så kallade radondosor. Dessa är små dosor som man placerar runt om i bostaden eller på arbetsplatsen under en viss tidsperiod för att se vilka radonvärden som finns i just de rum där mätning utförs.

Detta gör att det är bäst att placera radondosor i rum där man vistas mycket så som sovrum och vardagsrum. I det rum som man själv eller människor i ens närhet spenderar allra mest tid kan det vara värt det att placera två dosor på olika platser i rummet för att få en så exakt mätning som möjligt.

Snabbmätning eller långtidsmätning

Det finns två olika sorters dosor som man kan använda vid radonmätning. Den första av dessa är den dosa som ger en långtidsmätning som de allra flesta är bekanta med. Det är endast möjligt att långtidsmäta radon under vinterhalvåret, detta då man inte ventilerar lika flitigt som på sommaren vilket koncentrerar radon som i sin tur optimerar mätningen. Långtidsmätningar tar cirka två till tre månader och allt man behöver göra är att lägga ut dosorna och sedan låta dem ligga under hela tidsperioden innan man skickar tillbaka dosorna.

För dig som inte har den tid som krävs för att långtidsmäta så finns det även dosor som ger en snabbmätning. Detta visar inte den genomsnittliga mängden radon på ett år men kan ge en snabb fingervisning i ungefär hur utsatt fastigheten är för radon. Dessa passar den som vill köpa hus eller någon annan fastighet. Snabbmätningar tar upp till 10 dygn att genomföra och kan göras när som helst på året.

Efter mätningen

När tidsperioden för de utvalda dosorna är över så skickar man helt enkelt in dosorna. Därefter får man en fullständig rapport av resultaten. Detta tar vanligtvis endast en vecka att skicka ut.  

Gå till förstasidan