En ny undersökning visar att olika typer av arbetsplatser har små skillnader i uppmätta radonhalter. När Sveriges största radonlaboratorium Radonova mellan år 2018 och 2020 genomfört mätningar på cirka 10 000 svenska arbetsplatser är skillnaderna mellan kontor, industrier, affärer och skolor små. Undantaget gäller arbetsplatser under jord där radonhalterna som förväntat tenderar att vara högre än i andra typer av lokaler.
Den 1 juni 2018 infördes en ny Strålskyddslag som innebär att landets arbetsgivare ska ha kontroll på radonhalten på arbetsplatsen. Tidigare statistik baserad på mätningar vid cirka 2 000 arbetsplatser visar att nära vara femte (19,5 procent) av landets arbetsplatser har förhöjda värden av radon, dvs ett årsmedelvärde över 200 Bq/m³. Eftersom många arbetsplatser har tidsstyrd ventilation kan radonhalterna under arbetstid vara betydligt lägre än vad årsmedelvärdesmätningarna på arbetsplatsen visar.
– Vi vet sedan tidigare att andelen arbetsplatser med förhöjda värden är relativt hög. Det som nu framkommer är att det inte på förhand går att säga om en viss typ av lokal eller olika våningsplan innebär en förhöjd risk när det gäller radonhalten. Undantaget är arbetsplatser under jord men de är relativt få till antalet och har i allmänhet redan uppmärksammat radonfrågan, säger Radonova Laboratories teknikchef Tryggve Rönnqvist.
Referensvärdet för radon i Sverige är 200 Bq/m³ uttryckt i årsmedelvärde. Årsmedelvärdet får man fram genom att placera ut radondosor på arbetsplatsen. Om 200 Bq/m³ överskrids har arbetsgivaren skyldighet att anmäla det till Strålsäkerhetsmyndigheten och vid behov genomföra åtgärder för att sänka radonhalten.
Vad är radon?
Radon är en radioaktiv gas som läcker in från marken och vissa fall kommer från byggnadsmaterial. Beroende på marken under huset och typen av byggnadskonstruktion kan skadligt höga koncentrationer av radon uppstå. Radon är en hälsorisk som näst efter rökning den vanligaste orsaken till att människor drabbas av lungcancer. Globalt beräknas varje år 230 000 människor drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon. I Sverige är motsvarande siffra cirka 500 människor.
