Det finns flera tillfällen då en radonmätning i bostaden är särskilt angelägen. Vid en husförsäljning, ombyggnation, byte av ventilationen eller när en mätning inte genomförts de senaste 10 åren är några exempel när det är viktigt att få full koll på radonsituationen.
Med erfarenhet från tiotusentals radonmätningar i ett stort antal länder har Radonova kunnat urskilja några vanliga misstag som ofta sker helt i onödan. Radonovas experter på radonmätning i privata hus ger här fem exempel på vanligt förekommande misstag som går att undvika. Som i så många andra sammanhang lönar det sig att göra rätt från början. Då slipper man onödiga ommätningar och osäkerhet i radonfrågan.
Dosorna placeras fel
I en del fall placeras dosor i exempelvis pannrum eller förråd för att man där misstänker att det finns höga radonhalter (vilket det inte sällan är). Då radon är en gas som transporteras med luften behöver höga radonhalter i den typen av utrymmen dock inte per automatik innebära att det är höga halter i angränsande utrymmen. Mät därför där de boende vistas mest. Sovrum, gillestuga och vardagsrum är i allmänhet exempel på viktiga mätpunkter. Om du anlitar ett ackrediterat radonlaboratorium får du en tydlig instruktion som visar var dosorna ska placeras.
Mätningen genomförs med för få dosor
Det är viktigt att mätningen ger en noggrann kartläggning av radonsituationen, det gäller särskilt om det är första gången en mätning genomförs. Det förenklar också om höga radonhalter skulle påträffas och behöver åtgärdas samtidigt som bostadsinnehavaren får en säker överblick av radonsituationen och inte behöver göra några antaganden. Därför är det viktigt att exempelvis inkludera sovrum, gillestuga samt arbetsrum (särskilt om någon arbetar hemifrån). För den som bor i en villa med ett Attefallshus på tomten rekommenderas mätning även där. Radonhalten kan skilja stort mellan olika byggnader även om de ligger nära varandra.
Hela eller delar av radonmätningen genomförs utanför säsong
Det går visserligen att mäta radonhalten året om men om man vill ha ett årsmedelvärde (vilket i de flesta fall är ett krav) för sitt hem eller arbetsplats ska man mäta radon under den så kallade eldningssäsongen i minst två månader. I Sverige pågår den mellan 1 oktober och 30 april. Det är vanligtvis under den perioden man värmer upp fastigheter och har stängda fönster och dörrar. Det skapar ett undertryck i huset vilket gör att radonhalten stiger då luft sugs in från marken under golvet. Under dessa förhållanden får man en hög kvalitet på mätningarna och siffror som är jämförbara med referensvärdet 200 Bq/m3 som man ska ligga under.
Att mäta radon mitt i sommaren är alltså möjligt men riskerar att ge missvisande låga värden när fastigheten ofta är väl genomvädrad.
Man beställer och använder radondosor från ett laboratorium som inte är ackrediterat
I dag är de flesta av världens radonlaboratorier inte ackrediterade. Det kan tyckas lite märkligt. Speciellt med tanke på att en ackreditering garanterar kvaliteten på en radonmätning, bland annat genom att laboratoriets mätprocesser regelbundet kontrolleras av oberoende organisationer.
Med ackrediterad radonmätning menas att man genomför en mätning med radondosor från ett radonlaboratorium som är ackrediterat enligt ISO/IEC 17025 samt följer de instruktioner som medföljer dosorna. I Sverige ställer dessutom myndigheterna krav på ackreditering vid årsmedelvärdesmätningar av hushåll. Notera att en ackreditering kan avse olika mätmetoder. Därför är det viktigt att kontrollera vilka typer av mätningar som ett laboratorium är ackrediterat för.
Mätningen genomförs inte under normala förhållanden
För att en radonmätning ska vara så tillförlitlig som möjligt är det viktigt att den genomförs under så normala förhållanden som möjligt. Det innebär bland annat att man inte ska vädra eller elda i en öppen spis mer eller mindre än man vanligen gör. Ventilationen ska heller inte justeras utan användas på det sätt man gör när en radonmätning inte genomförs.
Obs! En korrekt genomförd mätning ger boende klara besked
Precis som vid radonmätning på arbetsplatser bör man inte underskatta den mänskliga faktorn när man mäter radon i en bostad. Rådet är att mäta på ett sådant sätt att varje boende känner sig trygg och vet vilken radonhalt hen exponeras för. När en bostad får nya ägare är det också viktigt att de boende vet vilken radonhalt de exponeras för och att den bör ligga under gränsvärdet 200 Bq/m3.
Förutom den psykologiska aspekten går det inte att förutse och säga att vissa utrymmen i en bostad bör vara ”radonsäkra”. Radonhalten kan skilja stort bara på ett och samma våningsplan. Genom att göra en korrekt mätning får de boende säkra besked samtidigt som man minskar risken för att behöva genomföra kompletterande mätningar.
