0
sep 15
Love0

De vanligaste frågorna om radonmätning på arbetsplatser

Av Arbetsplats, Radonmätning Inga kommentarer

Här försöker vi ge övergripande svar på de vanligaste frågorna om radonmätning på arbetsplatser.

Varför måste man mäta radon på arbetsplatsen?

Numera fastställer strålskyddsförordningen i Sverige en referensnivå för radon på 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m³) uttryckt som årlig genomsnittlig aktivitetskoncentration. Den ligger i linje med arbetsmiljöverkets föreskrifter som satt 200 Bq/m³ som hygieniskt gränsvärde för radon. Det enda sättet att ta reda på om arbetsplatsen har förhöjda radonvärden är att mäta.

Radon och hälsorisker

Radon är en så kallad sönderfallsprodukt från uran som finns i vår berggrund. Eftersom det är en gas kan den läcka in i byggnader via marken. Beroende på byggnadens konstruktion och utformning av ventilationssystem kan förhöjda nivåer av radon skapas i inomhusluften. I vissa fall kan även byggnadsmaterialet vara en källa till radon. I samband med att radon sönderfaller skapas radioaktiv alfastrålning som kan skada våra vävnader i lungorna. Om man under flera år utsätts för förhöjda radonhalter finns det risk att utveckla lungcancer. Sveriges Strålsäkerhetsmyndighet bedömer att cirka 500 personer varje år drabbas av lungcancer till följd av radon. Det är den näst vanligaste orsaken efter rökning. Ju högre halt och längre tid man exponeras, desto större är risken att radon orsakar skada.

Hur gör man en radonmätning på en arbetsplats?

Det är enkelt att mäta radon på arbetsplatser. Innan man gör det bör man dock kontrollera om en radonmätning redan har genomförts och i så fall när den gjordes. Fastighetsansvarig bör känna till det. Notera samtidigt att mätningen inte får vara äldre än 10 år. För att mätningen ska vara giltig får det heller inte ha gjorts någon ombyggnation eller ändring av ventilationen sedan radonmätningen genomfördes.

Antal radondosor och var man placerar dem

För att få ett mätresultat som är jämförbart med gränsvärdet för radonhalten på arbetsplatser krävs att man gör en 2-3 månaders mätning med radondosor från ett radonlaboratorium som är ackrediterat enligt ISO 17025. Detta för att få fram ett tillförlitligt värde som motsvarar ett årsmedelvärde av radonhalten på arbetsplatsen. Observera att mätningen behöver genomföras under eldningssäsongen – 1 oktober till 30 april.

Hur många radondosor man ska placera ut beror på lokalens storlek samt antalet rum och våningsplan. Rådet är att följa den internationella metodbeskrivningen – IRMA. Jämfört med Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning innebär det att man använder något fler radondosor men den ger samtidigt betydligt bättre överblick av radonsituationen på arbetsplatsen. Genom att följa IRMA riskerar man heller inte att missa utrymmen med förhöjda värden. Dessutom ger IRMA:s metodbeskrivning ett bättre underlag om man måste gå vidare och genomföra åtgärder för att sänka radonhalten. Kontakta gärna ett ackrediterat radonlaboratorium som t ex Radonova. Då hjälper vi dig att beräkna antal radondosor. Vi har även digitala verktyg på vår hemsida som gör det enkelt att beräkna antalet radondosor som krävs för att genomföra en mätning.

Hur går radonmätningen till

När radondosorna levererats behöver de placeras ut enligt instruktionerna. Normalt placerar man dem hängande från taket eller liggande på en hylla. De ska placeras minst 25 cm från golv, tak eller vägg. Detta eftersom luftflödet längs dessa ytor oftast inte representerar det luftflöde som arbetstagaren vistas i. Av detta skäl ska man heller inte placera radondosorna i närheten av till-/frånluftsdon, ytterdörr, fönster, värmeelement eller annan värmekälla. Man ska även undvika våtutrymmen. Notera att mätningen startar när du bryter den genomskinliga plastförpackningen som radondosorna ligger förpackade i. När mätningen påbörjas registrerar man starttiden för respektive radondosa på webbapplikationen Mina Sidor. Där registrerar man även stopptiden innan radondosorna skickas tillbaka till laboratoriet för analys. Analyssvar erhålls normalt inom en vecka.

Vad händer om radonhalten ligger över gränsvärdet?

Gör först en kompletterande mätning under arbetstid

Ett första steg att vidta i samband med att förhöjda värden uppmätts är att undersöka radonhalten under arbetstid. Eftersom de flesta arbetsplatser är ventilationsstyrda och har ventilationen avstängd utanför arbetstid speglar ett årsmedelvärde (mätning gjord dygnet runt) inte alltid värdet under arbetstid. Genom en kompletterande mätning under 1-3 veckor under arbetstid (i de arbetsutrymmen som har förhöjda radonhalter) kan man få fram en faktor mellan radonhalten under arbetstid och radonhalten under både arbetstid och icke-arbetstid. Genom att multiplicera denna faktor med det tidigare uppmätta årsmedelvärdet kan man få fram ett korrigerat årsmedelvärde som tydligare visar vilken radonhalt man exponerar personalen för under arbetstid. Om detta värde ligger under det hygieniska gränsvärdet 200 Bq/m³ behöver inte radonsänkande åtgärder vidtas.

Kontakta en radonkonsult för experthjälp

Om även det korrigerade årsmedelvärdet ligger över gränsvärdet måste man genomföra åtgärder för att sänka radonhalten. På en arbetsplats är det vanligtvis via ventilationen man kan få ner radonhalten men det finns även andra åtgärder. I den här situationen är det säkrast att kontakta en certifierad radonkonsult som kan hjälpa till.

Vi hoppas att ovan information varit till hjälp. Lycka till med mätningen av radon på din arbetsplats!

Arbetsplatsmätningar radon
Beställ arbetsplatsmätning
sep 08
Love0

Arbetsplatsmätningar: ny statistik visar att höga radonhalter lätt kan missas

Av Arbetsplats, Nyheter Inga kommentarer

Som landets största radonlaboratorium har Radonova data från mätningar på mer än 15 000 svenska arbetsplatser. Statistik från dessa arbetsplatsmätningar visar att det finns en stor spridning var man finner radonhalter över det hygieniska gränsvärdet 200 Bq/m³.

När statistiken analyserats är det mest påtagliga att spridningen av mätvärden på samma våningsplan ofta är stor. I praktiken är det ganska vanligt att man hittar många utrymmen med förhållandevis låga värden, samtidigt som andra lokaler på samma våningsplan kan ha höga värden. För att inte missa arbetslokaler med förhöjda värden innebär det att en radonmätning bör omfatta alla utrymmen på en arbetsplats.

Följer inte samma mönster som i bostadshus

Genom att studera Radonovas statistik framgår bland annat att mätningar på arbetsplatser inte alls följer ett lika bestämt mönster var höga radonhalter påträffas som vid mätning av till exempel flerbostadshus. Orsaken är främst att verksamhetslokaler i allmänhet har ett mer avancerat ventilationssystem. Det kan ge upphov till större lokala skillnader i tryck och därmed ge lokalt höga radonhalter.

– Statistiken visar också att likartade arbetsplatser på olika ställen kan ha väldigt olika radonhalter. Man kan dessutom finna oväntat höga radonhalter oberoende av våningsplan eller var man mäter någonstans. Statistiken bekräftar i det avseendet vikten av att man mäter i tillräcklig omfattning. Man får inte nöja sig med för få mätpunkter vid arbetsplatsmätningar, kommenterar Tryggve Rönnqvist, teknisk chef på Radonova Laboratories.

Källare och bottenplan särskilt viktiga

Statistiken visar att alla lokaler bör omfattas vid arbetsplatsmätningar. Källare och ovanliggande bottenplan är dock särskilt viktiga då de högsta radonhalterna uppmätts i den typen av utrymmen. Eftersom ökad radonexponering leder till ökad risk för lungcancer ska man vara extra försiktig med anställda som vistas i dessa lokaler även om det är under kortare arbetstider. Det är alltså av stor vikt att mäta radon med tillräckligt många mätpunkter för att kunna identifiera förhöjda radonhalter.

Metodbeskrivning måste matcha behovet

När man beaktar den nya statistiken är Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) nuvarande och nya utkast till metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser är det rekommenderade antalet angivna mätpunkter otillräckligt.

– Även om den föreslagna metodbeskrivningen är ett steg i rätt riktning finns det en betydande risk att utrymmen på arbetsplatser med förhöjda radonhalter inte identifieras. Det innebär i sin tur att man riskerar hälsan hos de personer som arbetar i dessa lokaler, fortsätter Tryggve Rönnqvist.

– En arbetsplats som mäts enligt nuvarande och föreslagna metodbeskrivning kan felaktigt uppfattas ha en radonhalt under det hygieniska gränsvärdet. Här skulle vi vilja att den kommande metodbeskrivningen speglade verkligheten och behoven på ett bättre sätt. Fler mätpunkter och mer data ger också ett säkrare underlag för att vid behov kunna åtgärda förhöjda värden på ett effektivt sätt, avslutar Tryggve Rönnqvist.

Vanligt med förhöjda värden

Samtidigt som flertalet svenska arbetsgivare ännu inte mätt radon visar Radonovas statistik att ungefär 20 procent av arbetsplatserna har förhöjda värden av radon.

– Mot den bakgrunden och med tanke på att omkring 500 svenskar varje år drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon är det viktigt att myndigheter, arbetsgivare och branschföreträdare arbetar tillsammans för att minska det antalet. På Radonova vill vi medverka till att den nya metodbeskrivningen bidrar till att öka kunskapen. Arbetsplatsmätningar behöver förenklas. Här är vi övertygade om att den nya beskrivningen kan bli ett stort steg i rätt riktning, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Strålskyddslagen i korthet

Referensvärdet för radon i Sverige är 200 Bq/m³ utryckt i årsmedelvärde. Årsmedelvärdet får man fram genom att placera ut radondosor på arbetsplatsen. Om 200 Bq/ m³ överskrids har arbetsgivaren skyldighet att anmäla det till Strålsäkerhetsmyndigheten. Vid behov ska åtgärder för att sänka radonhalten genomföras. Radonova har uppmätt enskilda värden på arbetsplatser på över 10 000 Bq/ m³.

Vad är radon?

Radon är en radioaktiv gas som läcker in från marken och vissa fall kommer från byggnadsmaterial. Beroende på marken under huset och typen av byggnadskonstruktion kan skadligt höga koncentrationer av radon uppstå. Radon är en hälsorisk som näst efter rökning den vanligaste orsaken till att människor drabbas av lungcancer. Globalt beräknas varje år 230 000 människor drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon. I Sverige är motsvarande siffra cirka 500 människor.

Arbetsplatsmätningar
Beställ arbetsplatsmätning
sep 01
Love0

Ny metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser – Radonova lämnar remissvar till SSM

Av Arbetsplats, Nyheter Inga kommentarer

För drygt två år sedan infördes en ny Strålskyddslag som innebär att landets arbetsgivare ska ha kontroll på radonhalten på arbetsplatsen. För att förenkla och förbättra förutsättningarna att genomföra tillförlitliga arbetsplatsmätningar har Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) tagit fram ett förslag på en ny metodbeskrivning för arbetsplatsmätningar. Som landets största radonlaboratorium har Radonova Laboratories mätningar från mer än 15 000 arbetsplatser. Utifrån statistik från dessa mätningar har Radonova nu lämnat remissvar till SSM.

I Radonovas remissvar framgår bland annat att mätningar på arbetsplatser inte alls följer ett lika bestämt mönster var höga radonhalter påträffas som vid mätning av till exempel flerbostadshus. Orsaken är främst att verksamhetslokaler i allmänhet har ett mer avancerat ventilationssystem. Det ger i sin tur upphov till större lokala skillnader i tryck och kan därmed ge lokalt höga radonhalter.

Noterbart är också att en väldigt stor andel av arbetsplatserna som mätts har någon eller några lokaler där referensvärdet 200 Bq/m³ överstigs. Genom att placera ut en större mängd radonmätare visar Radonovas statistik att man minskar riskerna att missa arbetslokaler med förhöjda radonhalter. Samtidigt ger fler mätpunkter och mer data ett bättre underlag för att vid behov kunna åtgärda förhöjda värden på ett effektivt sätt.

Det måste bli enklare att genomföra en säker arbetsplatsmätning

I Radonovas remissvar läggs stor vikt vid behovet av en metodbeskrivning som förenklar och förtydligar hur arbetsgivare själva kan genomföra en radonmätning.

– Trots att den nya strålskyddslagen infördes för drygt två år sedan är efterlevnaden väldigt långt ifrån vad den borde vara. Fortfarande har bara en bråkdel av landets arbetsplatser genomfört en radonmätning. Här menar vi att den nya metodbeskrivningen måste bidra till att fler följer lagen. Därför behöver den bli tydligare och enklare att följa. Det är exempelvis viktigt att beräkningen av hur många detektorer samt uppföljande mätningar som behövs kan göras av arbetsgivaren själv, säger Radonova Laboratories vd Karl Nilsson.

– Det ska alltså inte krävas en hög teknisk kompetens inom radon och ventilation för att kunna genomföra en radonmätning. Här vill vi understryka att den nya metodbeskrivningen behöver mer konkreta riktlinjer vad gäller urval, antal och placering av radonmätare. Samtidigt ser vi att förslaget till ny metodbeskrivning har tydliga fördelar jämfört med den gamla. Den föreslagna nya metoden för uppföljande radonmätning i sju dygn med tidsupplöst mätmetod verkar exempelvis mycket bra, fortsätter Karl Nilsson.

Nya undersökningar bekräftar vikten av att mäta ordentligt

För att ge SSM ett gediget underlag har Radonova i remissvaret bifogat en ny rapport över radonmätningar på mer än 100 större arbetsplatser. I remissvaret till ny metodbeskrivning finns även en rapport med två större mätprojekt. Dessa omfattar vart och ett cirka 500 mätpunkter.

– Resultatet från den rapporten visar att man kan finna oväntat höga radonhalter oberoende av våningsplan eller var man mäter någonstans. Rapporten bekräftar i det avseendet vikten av att man mäter i tillräcklig omfattning. I det ingår att inte nöja sig med ett för litet antal mätpunkter, kommenterar Tryggve Rönnqvist, teknisk chef på Radonova Laboratories.

Vanligt med förhöjda värden

Samtidigt som flertalet arbetsgivare inte mätt radon visar Radonovas statistik baserad på mätningar vid cirka 2 000 arbetsplatser att 19,5 procent av dessa har förhöjda värden av radon.
– Varje år drabbas omkring 500 svenskar av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon. Därför är det viktigt att myndigheter, arbetsgivare och branschföreträdare arbetar tillsammans för att minska det antalet. På Radonova vill vi medverka till att den nya beskrivningen bidrar till att öka kunskapen och förenklar arbetsplatsmätningar. Här är vi övertygade om att den nya metodbeskrivningen blir ett stort steg i rätt riktning, avslutar Karl Nilsson.

Strålskyddslagen i korthet

Referensvärdet för radon i Sverige är 200 Bq/m³ utryckt i årsmedelvärde. Årsmedelvärdet får man fram genom att placera ut radondosor på arbetsplatsen. Om 200 Bq/ m³ överskrids har arbetsgivaren skyldighet att anmäla det till Strålsäkerhetsmyndigheten. Vid behov ska åtgärder genomföras för att sänka radonhalten. Det enskilt högsta värde som Radonova hittills uppmätt på en arbetsplats är 6 430 Bq/ m³ uttryckt i årsmedelvärde.

Vad är radon?

Radon är en radioaktiv gas som läcker in från marken och vissa fall kommer från byggnadsmaterial. Beroende på marken under huset och typen av byggnadskonstruktion kan skadligt höga koncentrationer av radon uppstå. Radon är en hälsorisk som näst efter rökning den vanligaste orsaken till att människor drabbas av lungcancer. Globalt beräknas varje år 230 000 människor drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon. I Sverige är motsvarande siffra cirka 500 människor.

Läs mer om radon och hälsorisker på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida»

metodbeskrivning
aug 18
Love0

Den ultimata guiden för att välja radoninstrument eller digital radonmätare

Av Nyheter, Radonmätning Inga kommentarer

Den här guiden beskriver vad du bör tänka på när du väljer radoninstrument eller digital radonmätare. Guiden riktar sig främst till radonkonsulter och fastighetsägare. Vi rekommenderar privatperson som önskar mäta radon i sin villa att läsa vanliga frågor och svar här.

Jämfört med tidigare finns det i dag ett stort antal instrument att välja bland. Prisbilden varierar stort och det går att hitta radoninstrument från 3 000 kr upp till 150 000 kr. Som grundregel kan man dock säga att ”du får vad du betalar för”. Det innebär att det inte finns något magiskt och billigt instrument som kan användas överallt.

Stora skillnader i kapacitet och funktion

Generellt gäller att billigare instrument har en mindre kammare och detektor vilket gör att de har svårt att mäta förändringar i radonhalt med acceptabel felmarginal på tidsintervall under 1 – 2 timmar. Därför kan man inte heller byta mätpunkter snabbt med den typen av instrument. Å andra sidan kan ett enklare instrument fungera utmärkt om man till exempel är ute efter att mäta dygnsvariationer eller vill mäta radonkoncentrationen under arbetstid. Det är ibland fullt tillräckligt för fastighetsägare som vill ha kontroll på radonhalterna under en längre tid.

Om du däremot arbetar med besiktning och radonsanering, exempelvis som radonkonsult, måste du räkna med att investera i dyrare instrument med större pulsjonkammare/detektor som kan ge en acceptabel felmarginal på mätresultatet inom 15 minuter. Med ett sådant instrument kan du också snabbt flytta mellan olika mätpunkter och hantera höga halter av radon vid inläckagepunkter. Detta genom att instrumentet hela tiden separerar bort oönskad kontamination av radon och dess sönderfallsprodukter från föregående mätpunkt. Utan ett sådant instrument kan man helt enkelt inte göra professionella radonbesiktningar.

Välj alltid instrument utifrån användningsområde

Sniffer, Logger, Grabber – radoninstrument kan ha många olika namn. För den som är ny i radonbranschen kan det te sig som en djungel, men i grunden handlar det bara om vad instrumentet ska användas till. I tabellen nedan har vi listat de vanligaste användningsområdena. Om du arbetar som radonkonsult är det oftast en kombination av olika radoninstrument som behövs. Även som fastighetsägare kan det krävas fler än ett instrument. Det beror inte minst på hur mycket mätningsarbete du vill göra själv kontra köpa in utifrån som en tjänst.

När du investerar i instrument ska du därför definiera dina användningsområden, nu och i framtiden. Du måste bland annat ställa dig följande frågor:

  • Ska radon mätas inomhus eller i mark?
  • Hur ofta behöver man flytta instrumentet mellan olika mätpunkter
  • Vilket tidsintervall behövs på mätningarna?
  • Hur många mätpunkter ska mätas samtidigt?

Om du är osäker rekommenderar vi dig att kontakta en expert.

Det ska vara enkelt att läsa ut och hantera mätdata

Mätkammaren och detektorn är själva hjärtat i alla instrument, men minst lika viktigt är hur instrumentet kommunicerar. D v s hur visas mätdatat och hur fungerar programvaran? Hur kan mätdata exporteras? Vilka tidsintervall kan man ta ut på grafer? Anges felmarginal på mätresultaten? Vilka rapporter kan generas?

Hur väl programvaran är anpassad för ditt arbetssätt (vid radonmätning) har väldigt stor betydelse för hur effektiv man blir i sitt arbete när väl mätningarna har genomförts. Om det finns en programvara som kan generera den mätrapport som behövs i stället för att man själv ska exportera ut data för att därefter skapa en egen ihopsatt rapport finns mycket tid att spara. Ett råd är således – tänk till på hur du arbetar i dag och hur du vill arbeta i framtiden samt ta reda på vilka olika möjligheter olika instruments programvaror har. Innan du investerar i ett instrument, be alltid att få en demonstration av programvaran.

Viktigt med kalibrering för att mäta rätt

Kalibrering innebär att instrumentet ställs in mot en känd radonkälla, d v s man kontrollerar och justerar så radoninstrumentet mäter rätt. Inledningsvis ska en kalibrering ske i fabriken när instrumentet är nytillverkat och därefter ska en kalibrering göras en gång om året. Mätkammare och detektorer blir nämligen kontaminerade av radongasens sönderfallsprodukter och så kallad effektivitets- och energikalibrering samt bakgrundsjustering måste genomföras. De flesta länder har mer eller mindre stränga krav på detta, vilket är förståeligt. Om man får felaktiga mätresultat har ju hela poängen med att mäta radon gått förlorad. I värsta fall utsätter man människor för hälsorisker, framförallt om höga värden inte identifierats. Trots det slarvas det i dag ofta med just kalibreringen. Vissa billigare instrument är överhuvudtaget inte designade för att kalibreras i efterhand. Det innebär att man i praktiken måste köpa ett nytt instrument varje år om det ska bli korrekta mätresultat.

Kräv därför alltid kalibreringscertifikat från tillverkaren. Som radonkonsult bör du dessutom alltid låta genomföra en årlig kalibrering av dina instrument. Om du som fastighetsägare anlitar en radonkonsult, kräv alltid att få se det senaste kalibreringscertifikatet för de instrument som ska användas. Det är också viktigt att kontrollera att leverantören du köper instrumenten ifrån har en organisation som kan hantera kalibrering och eventuell service. Detta är tyvärr ingen självklarhet.

Vi hoppas denna guide har varit till hjälp. Om du har frågor kan du alltid kontakta oss här. eller besök vår hemsida för radoninstrument.

Lycka till med ditt val av radoninstrument!

guide radoninstrument
jul 14
Love0

Radonovas Zuzanna Podgórska till final i polska FameLab

Av Nyheter Inga kommentarer

Zuzanna Podgórska som leder Radonovas polska verksamhet har gått till final i Polish FameLab. FameLab är en stor internationell tävling som ska bidra till att hitta och stödja nya vetenskapliga kommunikatörer. Hittills har mer än 10 000 forskare och ingenjörer deltagit. Polen har varit en aktiv medlem i tävlingen sedan 2012.

Bakom FameLab står British Council som varje år arrangerar tävlingar i cirka 25 länder. Vinnaren i varje nationell tävling reser till Storbritanniens berömda Cheltenham Science Festival för att tävla i FameLab International Final. På grund av COVID-19-krisen har den internationella finalen liksom årets polska finaler flyttats till 2021.

Lyfter fram en mörk sida av historien

Deltagarna har tre minuter på sig att presentera domarna och publiken med ett vetenskapligt föredrag som sedan bedöms utifrån dess innehåll, tydlighet och inlevelse. Zuzannas föredrag har titeln ”Deadly Undarkness – Between Absurity and Unawareness”. I sin presentation talar hon om en period strax efter upptäckten av radium när man tillsatte det radioaktiva ämnet i allt från mat, godis och barnleksaker till tandkräm och kosmetika.

Mellan år 1917 och 1926 anställde U.S. Radium Corporation mer än hundra arbetare (främst kvinnor) för att måla klockor med sin patenterade ljusfärg ”Undark”. Arbetarna fick bland annat lära sig att forma penslarna med munnen och många använde materialet för att måla naglar och tänder.

Fem ”Radium Girls” stämde amerikanska Radium Corporation i ett fall som blev en början på arbetet med säkerhetsstandarder och arbetares rättigheter. Fallet avgjordes år 1928 och innebar slutet på den farliga hanteringen av radiumfärg. Även om radium fortfarande användes i klockor fram till 1960-talet blev fallen av akut strålningssyndrom betydligt färre än tidigare. Zuzanna avslutade sitt föredrag med ett citat från Maria Skłodowska Curie: ”Ingenting i livet är att frukta, det är bara att förstå”.

Zuzanna Podgórska har en magisterexamen från Warszawas tekniska universitet där hon bland annat studerat passiva radondosor. Under flera år har Zuzanna även arbetat som specialist vid Polens centrallaboratorium för strålskydd. Hon arbetar även med en avhandling om geologisk kartläggning av radon.

På Radonova önskar vi Zuzanna lycka till i nästa års polska final. FameLab är en prestigefylld tävling och vi är mycket stolta över Zuzannas insatser så här långt!

Zuzanna Podgórska, Radonova, Polen
jun 30
Love0

Direktronik genomför smidig radonmätning på arbetsplatsen

Av Arbetsplats, Nyheter Inga kommentarer

För snart två år sedan införde Sverige den nya strålskyddslagen som innebär att landets arbetsgivare ska ha kontroll på radonhalten på arbetsplatsen. Trots lagen visar statistik att en mycket liten andel av Sveriges arbetsplatser hittills genomfört en radonmätning.  

Bland de företag som följer lagen och har genomfört en ackrediterad radonmätning finns Direktronik. Vi har träffat Susanne Carlsson som här berättar hur de gjort för att uppfylla lagkraven och erbjuda medarbetarna en radonsäker arbetsplats.

Vad var bakgrunden till att ni såg behovet av att göra en radonmätning?
Vi ville veta att vi erbjuder en säker arbetsplats utan obehagliga överraskningar. Där är radonhalten i lokalen en faktor som vi nu kan utesluta. 

Bra stöd hela vägen

Hur tycker du det gått att genomföra er radonmätning?
Vi fick ett bra och pedagogiskt stöd hela vägen – både i webbformuläret och i den medföljande instruktionen som exempelvis visar var man ska placera dosorna. Vi hade ett tiotal dosor att hålla reda på i olika typer av miljöer, från kontor och lagerlokaler till teknikrum. Dessutom är det bra att man kan ge dosorna egna beskrivningar i webbformuläret (så att man lätt hittar dem vid insamling). Vi använde S-formad ståltråd för att enkelt kunna hänga upp dosorna också på besvärligare platser. De fick också ett färgat band för att synas på lite avstånd. 

Har ni kunnat använda radonmätningen ni genomfört i ert miljöarbete?
Vi har kommunicerat resultatet internt och det har uppskattats av våra medarbetare. Genom att mäta kan vi nu betrakta oss som radonfria. 

Varför föll valet av leverantör på Radonova?
Radonova kan erbjuda en enkel helhetslösning. Dessutom är de experter på området och har gett ett tillförlitligt intryck. Det har också bekräftats i hanteringen av hela mätningen. 

Till sist, har du något att säga till företag som ännu inte mätt radon på arbetsplatsen?
I dag är arbetsmiljöfrågor högt på agendan för många arbetsgivare. När hela processen är så enkel och tillförlitlig finns det heller ingen anledning att vänta med en radonmätning. Har man ett problem med radon behöver man kanske hantera det innan man gör andra åtgärder. Det sparar tid, pengar och hälsa för alla inblandade. Dessutom känns det förstås naturligt att följa lagen. Den finns ju där av en anledning.  

Strålskyddslagen i korthet

Gränsvärdet för radon i Sverige är 200 Bq/m³ utryckt i årsmedelvärde. Årsmedelvärdet får man fram genom att placera ut radondosor på arbetsplatsen. Om 200 Bq/m³ överskrids har arbetsgivaren enligt strålskyddslagen skyldighet att anmäla det till Strålsäkerhetsmyndigheten och vid behov genomföra åtgärder för att sänka radonhalten.
 

Direktronik
jun 16
Love0

Studenter kommer närmare verkligheten hos Radonova

Av Nyheter Inga kommentarer

Radonova öppnar regelbundet dörrarna för studenter som vill möta näringslivet i olika projektarbeten. Under våren har Svante Sundberg, Nils Risberg och Jacob Runold använt Radonova som fallföretag för att studera marknadsföring och innovation.

– Vår civilingenjörsutbildning i system i teknik och samhälle är bitvis ganska teoritung. Därför känns det särskilt viktigt att komma ut och ta del av verkligheten och företagens arbete med de områden vi berör i skolan. Tanken med projektet är att vi studenter ska få en bättre förståelse för företagande och innovation. I kombination med den litteratur vi läser ger det nya, värdefulla insikter, säger Svante Sundberg.

Analyserat övergång till digitala processer

Ett av de områden studenterna analyserat är Radonovas arbete med att gå från en stor andel pappersarbete till att i dag ha digitaliserat merparten av alla flöden, både internt och externt.
– Den övergången bygger förstås delvis på att tekniken skapar nya möjligheter. Det handlar också om att våga utmana invanda arbetssätt och tänka innovativt. Här ser vi hur Radonova både förstått marknadens behov av smidiga, enkla lösningar men också möjligheterna att effektivisera och spara tid i den egna verksamheten. En ökad digitalisering har också bidragit till att risken för fel minimeras när det manuella arbetet till stor del automatiserats, fortsätter Svante.

Arbete för att minska avståndet

– När det gäller marknadsföring har vår definition av det inte i första hand omfattat reklam och liknande aktiviteter. Vi har istället haft fokus på aktiviteter som på olika sätt minskar avståndet och ökar närheten mellan inblandade parter. Det var exempelvis väldigt intressant att ta del av hur Radonova utvecklat ett långsiktigt och nära samarbetet med sina plastfilmsleverantörer. Med innovativa grepp har processer integrerats och effektiviserats samtidigt som relationer främjas. Förtroende och tillit blir i förlängningen också avgörande framgångsfaktorer.
– Radonova har varit väldigt hjälpsamma i det här arbetet och vi är tacksamma att dom och andra företag öppnar dörren för oss studenter. Någonstans hoppas vi förstås också att de kan ha nytta av vårt arbete och analys av verksamheten, avslutar Svante Sundberg.

Från vänster, Nils Risberg och Svante Sundberg. På bilden saknas Jacob Runold. Samtliga läser civilingenjörsprogrammet vid Uppsala universitet.  

Studenter
jun 02
Love0

Därför ska man mäta radon i mark vid nybyggnation

Av Radonmätning Inga kommentarer

När radon är på dagordningen rör många av frågorna ofta radonhalten i mark. Det är inte så konstigt eftersom över 80 procent av fastigheterna med förhöjda radonhalter i inomhusluften har det på grund av att radon läcker eller sugs in från marken. Det är samtidigt viktigt att påpeka att radonhalten i marken där fastigheten står i många fall inte avgör vilken halt man får i sin inomhusluft. I de flesta fall har byggnadstekniken och uppbyggnaden av ventilationssystemet en mer avgörande betydelse för radonhalten inomhus. Dock kan det finnas goda skäl att känna till radonhalten i marken när man planerar för nybyggnation.

Vid höga halter i marken bör man vara extra noggrann och bygga in ett radonskydd i konstruktionen från början.

Radonhalten i olika marktyper

För att hantera radonfrågan rätt vid nybyggnation behöver man förstå hur radon bildas och var det finns. Radon bildas vid sönderfall av radium, som i sin tur bildas vid sönderfall av uran. Radium och uran finns naturligt i alla bergarter och därmed i alla jordarter. Dock kan halten variera, vilket också påverkar radonhalten i olika marktyper. I vissa fall kan höga radonhalter även uppstå på grund av så kallad utfällning av uran och radium från grundvattnet.

En annan viktig faktor som påverkar är hur mineralkornen i jordarten är utformade. Generellt kan sägas att radiumhaltiga korn med stor exponerad yta gör att mer radon avgår från kornen. Ytstorleken stiger oftast i takt med mindre kornstorlek och med större sprickbildning i kornen. Förutom detta påverkas radonhalten i jorden av hur radon diffunderar (sprider sig) från marken till atmosfären, vilket bland annat styrs av jordens porositet och vattenhalt samt vindar. Det innebär i sin tur att radonhalten i marken kan variera beroende på vädret.

Två olika mätmetoder

Tabellen nedan indikerar i vilka spann som radonhalten varierar i olika jordarter. Som tabellen visar är det oftast väldigt breda spann, vilka också beror på ovan nämnda faktorer. Därför ska man alltid mäta om man vill veta radonhalten i mark. Det finns enkelt uttryckt två mätmetoder för detta ändamål – digitala och passiva. Notera! Liksom i många andra sammanhang är det både billigare och enklare att göra rätt från början. Det gäller även i frågan om radon och nybyggnation. Se därför till att skaffa dig god koll i ett tidigt skede. Det lönar sig.

Jordart                                            Radon-222 (Bq/m³)

Normal morän                                     10 000 – 40 000
Morän med granitiskt material               20 000 – 60 000
Morän med uranrikt granitiskt material   40 000 – 200 000
Åsgrus                                               10 000 – 150 000
Sand, slit                                                4 000 – 60 000
Lera                                                    30 000 – 120 000
Jordarter som innehåller alunskiffer        50 000 -> 1 miljon

Källa: Radonboken, Nya Byggnader, 2019

Genomskärning av applikationen för radonmätning i mark
maj 19
Love0

Säsongare är en viktig kugge i Radonovas radonmätning och analys

Av Radonmätning Inga kommentarer

Radonmätning är till stora delar säsongsbetonad med maj månad som en avslutande topp. Men redan från oktober är det bråda dagar när tusentals detektorer ska skickas ut till kunder och sedan tas emot för analys. För att klara det arbetet är ”säsongare” en viktig del av Radonovas verksamhet. Vi har träffat 25-årige Melker Lindberg som nu avslutar sin första säsong hos Radonova.   

Vad fick dig att söka jobbet som säsongsarbetare?
En god vän till familjen har arbetat här ett drygt år och talade gott om arbetsplatsen. Han nämnde att det skulle behövas extrapersonal till högsäsongen och berättade om jobbet. Utifrån det kände jag att jag var intresserad. Efter att av och till ha arbetat flera år på ett äldreboende behövde jag göra något helt annat ett tag.

Viktigt med strukturerade processer

Berätta lite om jobbet och vardagen som säsongare?
Jag är en del av det arbetslag som tar emot alla de detektorer som skickas tillbaka efter att ha varit ute på mätuppdrag. Efter att de returnerade paketen och kuverten är öppnade skannar vi in detektorerna i systemet och tar ut spårfilmerna. Därefter sätts spårfilmerna upp i karusellerna där de görs redo för etsningen som är nästa steg i processen.

Utöver det så har det varit del arbete med dokumentation. Samtidigt som många moment och processer är digitaliserade finns det fortfarande blanketter, Excel-ark och handskrivna lappar som skickats in med dosorna och behöver samlas, märkas, skannas och stansas in i systemet.

Finns det saker du tycker varit svårare än du förväntat dig?
Arbetet med att sätta upp dosorna i karusellerna kan bli enahanda, något mina kollegor varnade mig för redan från början. Jag har mycket riktigt funnit att den stora utmaningen är att hålla fokus. Det är en särskilt intressant utmaning då jag har adhd. Förvånansvärt nog har det gått ganska bra, tack vare att man aldrig sitter själv på avdelningen. Därför kan det vara ganska trevligt faktiskt, lite som att skala potatis med sina vänner.

Hur upplever du Radonova som arbetsplats?
Det jag först tänker på är att det är en stabil och avslappnad arbetsplats. Här finns också trevliga kollegor som gör att arbetsdagarna går ganska fort. Jag hade knappt hört talas om radonmätning innan jag började här. Efter bara en säsong känner jag att jag lärt mig en hel del. Nu har jag sökt en kockutbildning i Grythyttan till hösten. Skulle jag inte bli antagen där och blir kvar i Uppsala kan jag mycket väl söka mig till Radonova som säsongare igen.

Melker Lindberg, säsongare