Jonas Paulsrud

Det korta och korrekta svaret är nej, radon förekommer inte bara i källare. Däremot är det vanligare med förhöjda radonvärden i källarutrymmen än i övriga delar av ett hus. Den enkla anledningen till det är att källare ligger i direkt anslutning till marken. Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda radonvärden.

Radon är en radioaktiv gas med beteckning Rn-222 som bildas när radium sönderfaller. Radium bildas i sin tur från naturligt förekommande uran i berggrund och jordarter. Om marken släpper igenom luft och husets grund är otät kan den radonhaltiga luften lätt att ta sig in. Inomhus kan radonhalten då bli hög, ibland så hög som flera tusen becquerel radon per kubikmeter luft. Det ska jämföras med den nationella referensnivån 200 Bq/m³ som enligt Strålskyddsförordningen (2018:506) anger vad som är ett förhöjt radonvärde.

Vanligast med inläckage via källarutrymmen

På grund av markkontakten är källare den vanligaste platsen för inläckage av radongas. Läckaget sker då oftast via porösa betongfundament, otäta rensbrunnar eller kabelgenomföringar samt otäta avloppsbrunnar och anslutningar som exponerar källaren för markradon. Lufttrycket i källaren kan också bidra till förhöjda radonhalter. När lufttrycket i källarutrymmet skiljer sig mycket från trycket utanför bildas ett så kallat undertryck. Enkelt uttryckt innebär det att källaren drar in mer luft från den underliggande marken vilket i sin tur kan påverka radonhalten.

Samtidigt som källare kan bidra till förhöjda radonvärden är det viktigt att förstå att hus som står på krypgrund eller betongplatta också riskerar inläckage av radon. Man kan dessutom se källaren som något av en ”buffert” vid förhöjda radonvärden, taget att källaren inte är bebodd och avgränsas med en stängd dörr. Med krypgrund eller betongplatta riskerar man att radon läcker direkt in i boendeutrymmen. Det är alltså inte så att källarutrymmen enbart är av ondo när det gäller radon.

– Det är vanskligt att dra ett likhetstecken mellan källare och höga radonhalter. Man bör absolut vara extra observant och alltid mäta källarutrymmen, men förhöjda radonvärden kan många gånger finnas i hus och byggnader utan källare, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Måste inte vara komplicerat att åtgärda

Radongas är helt luktfri och osynlig. Det enda sättet att ta reda på vilken radonhalt man har hemma är därför att mäta. Om en mätning visar förhöjda radonhalter är rekommendationen att ta hjälp av en radonkonsult som kan identifiera var radonet läcker in och vilka åtgärder som kan bidra till att sänka nivån under referensvärdet 200 Bq/m³. Du finner radonkonsulter på Svensk Radonförenings hemsida.

Om radon läcker in via källarutrymmet kan det ibland räcka med att täta sprickor och hål mot marken. Det kan också vara aktuellt att byta eller täta sumpbrunns- och avloppskåpor. Vid höga radonhalter kan det dock behövas mer omfattande åtgärder för att sänka halten under referensvärdet. Det kan i dessa fall vara aktuellt att installera en så kallad radonsug eller radonbrunn. Det behöver dock inte vara särskilt komplicerat och har ofta en god effekt. (Obs! Radon som kommer från byggmaterial sänks däremot oftast med en förbättrad mekanisk ventilation.)

– Generellt sett har våra hus blivit allt tätare och mer motståndskraftiga mot radon. Dessutom används ofta byggnadsmaterial med låg radiumhalt och väl genomtänkta ventilationslösningar. Oavsett om man bor i ett nytt eller gammalt hus med eller utan källare är dock rådet att genomföra en radonmätning. På så vis får man full koll och kan om det krävs åtgärda en förhöjd radonhalt, avslutar Radonovas Karl Nilsson.