was successfully added to your cart.

Varukorg

Monthly Archives

februari 2019

Strålningsmätning: från virke till vildsvin

Av | Cesium, Nyheter, Okategoriserade, Privat | Inga kommentarer

Radonovas historia går tillbaka till år 1986 när en grupp forskare vid Uppsala universitet fick i uppdrag att genomföra strålningsmätning av det radioaktiva nedfallet i och utanför Sverige. Idag har företaget i första hand fokus på radonmätning där man är världsledande.

Samtidigt som fokus ligger på radon genomför Radonova varje år ett stort antal strålningsmätningar av allt från viltkött till virke. Beställarna är myndigheter, privatpersoner och företag.

– Även om kärnverksamheten idag är radonmätning i bostäder och andra lokaler genomför vi löpande strålningsanalyser av annat slag också. Så här långt har vi gjort omkring en halv miljon analyser, utöver radonmätning, kommenterar Oscar Wännerud, laboratoriechef på Radonova Laboratories.

Medverkat i flera viltprojekt

Genom åren har Radonova samarbetat med bland andra Strålsäkerhetsmyndigheten, Statens Jordbruksverk och Sametinget för strålningsmätning av viltkött. Radonova genomför även cesiumanalyser åt kunder i Europa och Asien.

– Många av våra analyser har avsett renkött och gjorts på uppdrag av Jordbruksverket och senare Sametinget. Vi har också genomfört ett stort antal mätningar av vildsvinskött och även medverkat i Strålsäkerhetsmyndighetens projekt där man erbjuder kostnadsfri mätning av cesium-137 i kött från vildsvin, fortsätter Oscar Wännerud.

Vildsvin kan ha höga strålningshalter då djuret bökar och får i sig föda så som bär, svamp, rötter eller annat som legat i jorden under lång tid. Vildsvinet får även i sig mycket jord som också kan innehålla cesium-137.

Enkelt att genomföra strålningsmätning

Liksom radonmätning är strålningsmätning av livsmedel och andra föremål ofta förhållandevis enkelt.
– Generellt sett är det enkelt att beställa och skicka in ett prov för strålningsmätning av livsmedel. Genom åren har vi fått till oss en hel del livsmedel som viltkött, svamp, bär och fisk men också mer udda saker som en trästubbe, en spjälsäng, lodjurstestiklar, vodka, snus och cigaretter. Det är saker man normalt kanske inte förknippar med radioaktiv strålning. När det gäller livsmedel och föremål som finns nära människor under lång tid är det förstås dumt att chansa och inte mäta. Särskilt när man beaktar att strålningsexponering kan få allvarliga konsekvenser och öka risken för cancer, avslutar Oscar Wännerud.

Läs mer om cesium i viltkött»

Strålningsmätning

Radonkartor visar inte radonhalten i en enskild byggnad

Av | Arbetsplats, Flerbostadshus, Nyheter, Privat, Radonmätning, Villa | Inga kommentarer

Radonkartor är ett begrepp som ofta kommer upp när man talar om risker för radon. En radonkarta visar på ett övergripande plan i vilka områden det finns risk för höga radonhalter. Dessa kartor finns både på nationell och regional nivå. Problemet med radonkartor är samtidigt att de är ett väldigt trubbigt verktyg för den som vill veta något om radonhalten i en enskild byggnad.  

Radonova ser trots det fler och fler fall där privatpersoner och arbetsplatser använder radonkartor för att försöka avgöra vilken radonhalt de har i sin inomhusmiljö.

– Radonkartor vara till användning när man gör en mer grovmaskig geografisk indelning i låg- och högriskzoner. Däremot är det mycket vanskligt att utifrån detta dra några säkra slutsatser om radonhalten i en enskild byggnads inomhusmiljö, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

– Berörda myndigheter och fackfolk har ofta god kunskap om radonkartors användningsområde. Problemet infinner sig främst när allmänheten utifrån kartorna drar slutsatser om radonhalten i det egna huset.

Därför visar radonkartor inte radonhalten i en enskild byggnad

Nedan följer några av anledningarna till att radonkartor inte är ett tillförlitligt verktyg för att avgöra radonhalten i en enskild byggnad.

Radonkartor visar inte lokala variationer

För att producera en radonkarta görs väldigt få mätningar per kvadratkilometer. Halten radon kan variera mycket på ett så stort område och även skilja stort mellan fastigheter på samma gata. Radonhalten inomhus beror till stor del på hur fastigheten är byggd samt luftgenomsläppligheten i marken, något som kan variera mycket lokalt.

Det finns ingen standard för hur radonkartor tas fram

För att producera en radonkarta tas mätdata antingen fram genom att mäta radonhalten i marken eller genom att använda data från inomhusmätningar i området. Vid radonmätning i mark finns det inget givet samband mellan halten radon i marken och vad halten radon blir inomhus. Det finns förvisso en ökad risk med höga halter radon i marken men andra faktorer som t.ex. byggnadsteknik har större betydelse. Om radonkartan däremot baseras på inomhusmätningar så blir det mätresultat därför väldigt avhängigt typen av byggnadskonstruktion där mätningen skedde. Det behöver i sin tur inte alls vara relevant för en byggnad i närheten.

Radon kan komma från byggnadsmaterial

I Sverige är användningen av blå lättbetong ett tydligt exempel på hur byggnadsmaterial spelar in när radonhalten ska mätas. I Sverige beror femton procent av alla förhöjda radonvärden på just blå lättbetong. En radonkarta tar dock ingen hänsyn till vilket material som använts i en byggnad.

Kartorna kan bygga på gamla mätvärden

Uppmätta radonhalter är till del en färskvara. En mätning som exempelvis är 15 år gammal är inte tillförlitlig. Det kan under den tiden ha hänt en hel del i och omkring fastigheten i fråga. Ombyggnation, förändrad ventilation och markarbete är bara några exempel på faktorer som kan påverka radonhalten inomhus väldigt mycket. Sveriges Strålsäkerhetsmyndighet rekommenderar ommätning var 10:e år.

– Med detta i åtanke bör man inte förlita sig på radonkartor om man vill veta radonhalten i en enskild byggnad. Även om man bor i ett område som av radonkartan definieras som lågriskzon kan man ha mycket höga radonhalter inomhus. Med tanke på att radon, efter rökning, är den vanligaste orsaken till lungcancer finns därför all anledning att inte bara utgå från den här typen av kartor när radonhalten ska avgöras i hem och på arbetsplatser, avslutar Karl Nilsson.

Mät i den enskilda byggnaden

Det enda sättet att få en tillförlitlig bild av radonhalten i inomhusluft är att mäta. Det kan göras till låg kostnad med radondosor. Radonkartor har dock fortfarande en funktion på så vis att de kan ge myndigheter en överblick som gör det enklare att prioritera tillsynsinsatserna.

Vanliga frågor och svar om radon och radonmätning»

Radonkartor visar inte radonhalten i en enskild byggnad

Gamla mätrapporter är inte tillförlitliga

Av | Arbetsplats, Flerbostadshus, Privat, Radonmätning, Villa | Inga kommentarer

Vi får många frågor kring hur länge man kan lita på tidigare uppmätta radonhalter. Ofta ställs frågan i samband med köp eller försäljning av hus. Det är inte ovanligt att en säljare hänvisar till mätvärden som kan vara mer än 10 år gamla. De radonvärden som finns att tillgå är i de flesta fall gamla mätrapporter i dokument kopplade till fastigheten eller register hos den aktuella kommunen.  

Allt färre radonmätningar offentlig handling

Mellan år 2005-2010 gjordes en stor andel radonmätningar i småhus via kommunerna och i många fall är dessa register betraktade som offentlig handling. Nuförtiden beställs däremot nästan alla mätningar direkt via laboratorier (av säljare, köpare eller mäklare). Det innebär i sin tur att kommunerna och allmänheten inte får tillgång till radonvärden på samma sätt som tidigare.  

Därför ska du undvika gamla mätrapporter

Det enkla svaret på frågan om man kan lita på en 15 år gammal radonmätning är att man inte kan det. Under 15 år händer det ofta mycket i och kring en fastighet. Ombyggnader, förändrad ventilation och markarbeten är exempel på faktorer som under den tiden kan ha påverkat radonhalten inomhus väldigt mycket.  

Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige har därför följande enkla rekommendationer för att mäta om radonhalten. 

  • Det har gått mer än 10 år sedan den senaste mätningen. 
  • Det har gjorts en omfattande renovering eller ombyggnation av byggnaden.  

Radonmätning är enkelt – ofta gäller detsamma för att åtgärda

Vi tycker därför att Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer i frågan om radonmätning bör följas. Gamla mätrapporter innebär en helt onödig risk. Därför är det också viktigt att fler förstår hur enkelt det är att göra en tillförlitlig radonmätning hos ett ackrediterat laboratorium. Om en radonmätning visar att man ligger över referensvärdet på 200 Bq/m3 är det oftast relativt enkelt att åtgärda. I Sverige finns dessutom möjlighet att få bidrag för att sanera radon. Du kan läsa mer om det på www.radonbidrag.se. Där kan du också läsa om riskerna med radon. Förhöjda radonvärden bidrar till att 500 svenskar om året drabbas av lungcancer. Det är en allvarlig cancerform med hög dödlighet. 

Här finner du också fler frågor och svar om radon och radonmätning»